Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika - Världsdelen Sydamerika, av Erik Abramson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydamerika
Världsdelèn Sydamerika
Förr räknades Nord- och Sydamerika ofta som en världsdel. Dessa
båda kontinenteir har emellertid så föga gemensamt både i fråga om
kultur, klimat och biologi, att det befvunnits mera lämpligt att icke
uppfatta Sydamerika som en del av det historiska begreppet Amerika
utan i stället som en i förhållande till Nordamerika fullt självständig
världsdel. Sydamerika är mera besläktat med södra halvklotets två
övriga befolkade kontinenter, Afrika och Australien, än med,
Nordamerika.
Geografiska förhållanden
Sydamerika når längre mot söder
äh både Afrika och Australien, i det
Kap Horn, som ligger på en ö i
skärgården söder om Eldslandet, är
beläget på 56:e breddgraden, dvs. lika
långt från sydpolen i det
ogästvänliga Antarktis som mellersta Skåne
från nordpolen. Endast en mindre
del av Sydamerika ligger på norrå
halvklotet. Den nordligaste udden,
Punta Gallinas vid Maracaiboviken,
når upp till 12:e breddgraden,
motsvarande ungefär sydspetsen av
Arabien. Från Punta Gallinas till Kap
Horn är det fågelvagén lika långt
Söm från Stockholm till
Kongoflodens mynning.
Högländer i öst och väst
x Det’ sydamerikanska fastlandet
höjer sig i Väster till en mäktig
bergskedja, Anderna, som sluttar Rimligen
brant ner mot de stora slätter, som
uppfyller; mellersta’ delen av
kontinenten. i öster höjer sig landet åter
till |Guayanas och Brasiliéns
högländer. Mellan dessa når låglandet vid
Amazongodens mynning fram till
kusten- En gren av låglandet skjuter
i norr Upp, mellan Guayanas högland
och Anderna och följér floden
Orinoco fram till Karibiska havet. Åt
söder fortsätter låglandet väster om
Brasiliens högland och omfattar
hela Argentina med undantag àv
de västligaste delarna, där detta
land når upp i Anderna.
Det mäktigaste av dessa
bergsområden £r Anderna, vårs fullständiga
namn är Cbrdillera de los Andes.
Cordillera är ett spanskt uttryck
för bergskedja och Andes kallade
jspanjörerna de konstbevattnade
terrasser, som de infödda anlagt på
bergssluttningarna i, det gamla
in-kärikét, Dessa förstördes av dè
88
spanska erövrarna (conquistadorer-}
na)f som. snabbt och bekvämt ville:
svälta ut indianerna och tvinga dem
till underkastelse.
Anderna (kallas ibland också för
Kordiljäran) består av flera
bredvid varandra löpande bergskedjor,
som bildar en fortsättning på dèt
stora höglandet i < västra delen av
Nordamerika. De följer så tätt
intill Sydamerikas västkust, att de
nästan överallt stupar brant ned i
havet. Vid it. ex. Atakama-graven
fortsätter bergssluttningen under
havsytan ned* till mer än 7.000 m
djup,
De västra bergskedjorna i
Nordamerika bildar ett ganska brett
bergsområde. I Sydamerika är
Anderna (däremot ett band, av i
allmänhet endast 30 mils bredd men når
i stället betydligt större höjder. På
flera ställen omsluter Andernas
bergskedjor stora hpgslätter, som
ofta är ökenartade. En sådan
högslätt kallas puna.
I notra Chile ligger Puna de Ata-1
kama (3.300 m i dess lägsta punkt).
I Bolivia och södra Peru omsluter
de båda kedjorna Cordillera
Occidental (Vàst-bergen) och Cordillera
Real (Kungs-bergen) en bekant
högslätt med de båda avloppslösa
sjöarna Titicaca (3.814 m) och Poopo
(3.694 m över havet). >
Anderna består alltså ej av, en;
enda bergskedja utan är
sammansatt av flera sådana. De har bildats
genom veckning under samma
bergsbildningsperiod i jordens
historia, under vilken Alperna och
Himalaja kom till. Berggrunden
består huvudsakligen av kristallina1
skiffrar och porfyrer, men inom
tre områden är »vulkaniska
bergarter vanliga, nämligen i södra
Colombia och Ecuador, i mellersta och
södra Peru samt i södra delen av
mellersta Chile. I dessa trakter fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
