Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika - Världsdelen Sydamerika, av Erik Abramson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydamerika
nes grupper av ännu verksamma
vulkaner, av vilka den högsta är
hiullaillaco (6.710 m) i norra Chile.
Sajafna (6.500 - m) belägen på deri
punkt, där Chile, Bolivia och Peru
möts, har slocknat i sen tid. Andra
kända vulkaner är Chimborazo
(6.310 m), Cotopaxi (5.943 m) och
Maipo (5.300 m). Den sistnämnda
ligger i mellersta Chile ej långt
söder om Andernas och även
Sydamerikas högsta bergstopp, Aconcagua
(7.000 m).
Rester av Sydatlantis
Brasiliens och Guayanàs
högländer utgör resterna av ett fastland,
som under jordens äldre perioder
utbredde sig från Sydamerika över
Atlanten och omfattade även delar
av Afrika och Indien. Detta fastland
har man gett namnet Sydatlantis
eller Gondwana-kontinenten.
Berggrunden utgöres dels av veckad
gnejs och’ kristallina skiffrar och
dels av lerskiffrar och kvartsiter. I
södra Brasilien utbreder’ sig
vidsträckta lager av hård, mörk lava,
| kallad diabas. Mot den omgivande
lösare berggrunden gränsar
diabasen vanligen med ett brant stup,
som gett upphov till flera av
Sydamerikas ståtliga vattenfall.
Båda högländerna består av stora
högplatåer,4 avbrutna av störte och
mindre bergsmassiv. Det
brasilianska höglandets högsta punkt,
Ifat-yaia (2.821 m) ligger i
Mantigueira-massivet, några mil nordväst . om
Rio de JaneirQ. över vissa delar
reser sig platåberg (s. k. mapados èl.
majendaos) av mäktiga horisontella
röda sandstenslager. Sådana finns
även i Guayanas högland (t. ex. dess
högsta berg Roraima, 2.620 m). I
. det ståtliga Kaieteur-fället (ett av
’ världens högsta, 266 m) i Brittiska
Guayana kastar sig vattenmassorna
utför branten av en sådan
sandstensplatå,
En sjöfattig kontinent
Av alla världsdelar är Australien
och Sydamerika de fattigaste på
in-sjöår. Vid norra kusten ligger i
Venezuela Maracaibosjön, som är ett
mellanting mellan insjö och
havsvik. Den står nämligen genom ett
60 km långt, grunt sund i
förbindelse med Maracaiboviken och Ka-
ribiska havet. Vattnet i
Maracaibosjön (13.600 km2) är också bräckt.
De egentliga insjöarna ligger sartir
lade inom två områden: den
bolivianska högplatån och de fordom
nedisade delarna av Andernas östrajf
sluttningar i Patagonien. Mellan,
dessa båda områden förekommer i
nordvästra Argentina ett flertar
av-loppslösa saltsjöar, s.k. salinas. Des- ,
sa torkär ut under den torra
årstiden och förvandlas då till
saltöknar. Mest bekant av dessa saltsjöar
är Salinas Grandes.
På den bolivianska högplatån lig-;
ger på 3.812 m höjd över havet den
bekanta Titicacasjön, som är
världens högstbelägna’ och Sydamerikas, ,
»största riktiga insjö (6.800 km2).
Största djupet är 272 m och längden
190 km. Sjön har fått sitt namn ef"-^
ter Ön Titicaca, solens ö, som under
incatiden och även dessförinnan var
en kultplats för soldyrkan. Den
store inkan Tupac Yupanqui uppförde
i slutet av 1400-talet ett soltempel,
vars ruiner fortfarande finns att, sè
på ön. På den intilliggande ön Koati,
månens ö, lät samme härskare
uppföra ett stort nunnekloster, som nu
är en av de mest berömda ruinerna
från inkatiden.
. Utom passagerarångarna på
Titicacasjön förekommer där inga
moderna båtar. Befolkningen,
huvudsakligen aymaraindianer, seglar
omkring i sina »balsas», som liknar
stora, breda kanoter, helt
tillverkade av säv (t.o.m. seglen). Vattnet i
sjön är bräckt. Den har ett avlopp,
den segelbara Rioa Desaguaderb,v
som rinner till Pooposjön (förr
kàl-lad Lågo Aullagas). Den saknar
avlopp och är därför salt. Stränderna
är mycket flacka och , vattnet
mycket grunt (Största djup 3 m). Till
ytvidden ar Pooposjön 2.530 km2
(som jämförelse till dessa sjöars
ytvidd kan hämnas att Vänern är ,5.685
km2 och Vättern 1.900 km*?.
Tre flodsystem
Största delen (92 %) av den
syd-amerikanska kontinenten avvattnas
till Atlanten. Orsaken till detta är
givetvis den, att Anderna bildar en
vattendelare, som tätt följer, den
västra kusten. Man kan bland
Sydamerikas floder urskilja tre systemr
Orinocos flodområde i norr;,
Amazonflodens på båda sidor om ekva-
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
