Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika - Sydamerikas ekonomiska geografi, av Ragnar Sundén - Ekonomisk politik i Sydamerika - Sydamerika köper i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydamerika
na, Chile och Uruguay, mycket högt.
Sålunda var denna siffra i
Argentina under högkonjunktur året 1929
uppe i nära 500 kr. I Venezuela
var tack vare oljeexporten
utrikeshandeln per år och invånare ännu
i slutet på 1930-talet uppe i 400 kr.
Medan Förenta staterna före det
andra världskriget exporterade
ungefär 1/10 av sin årsproduktion,
var exportens andel i de
sydamerikanska länderna ofta tredjedelen
eller hälften av produktionen.
Ecuador, Brasilien, Paraguay och
Peru är de sydamerikanska länder
som har den obetydligaste
utrikes-handelri. Kontinentens främsta
handelspartner är Förenta staterna.
Under 1930-talet minskades emeller-J
tid relativt sett Sydamerikas
varuutbyte med Nordamerika, samtidigt
som Japans och framför allt
Tysklands betydelse Ökade. Ett tag
hotade Tyskland till och med Englands
traditionellt starka ställning som
näst största handelspartner.
Genom det andra världskriget
omkastades givetvis förhållandena, och
Förenta staterna har fått en ännu.,
mer dominerande betydelse för den ;
sydamerikanska handeln.
Ur svensk synpunkt glädjande är ’i
vårt lands starka ställning i kom-1
mërsiellt hänseende på den sydame- -j
rikanska kontinenten, vilket fram- ]
går av följande sammanställning. ^
Sydamerika köper i Sverige
Land {Sveriges ordningsnummer i handelsstatistiken
a) bland samtliga ursprungsländer b) bland icke-ameri* kanska ursprungsländer
1938 1946 1938 1946
Argentina................. 8 4 6 2
Brasiliexi ................ 8 6 5 3
Chile ..............:..... 10 8 7 2
Colombia ................ 8 7 7 3
-Ecuador ................. 8 8 5 3
Uruguay ................ 10 9 6 3
I Amerika har man, särskilt
under krigsåren, ofta diskuterat
möjligheten av att västra halvklotet
skulle bilda ett ekonomiskt
självförsörjande block. Detta skulle
innebära, att den sydamerikanska
liandeln praktiskt taget helt
koncentrerades på Nordamerika.
; , Vid bedömningen av detta
problem måste observeras, att strax
före kriget endast 39 % av
exporten och 43 % av importen i de
nord^, syd- och mellanamerikanska
länderna hade interamerikansk
karaktär. Detta förhållande bottnar
icke bara i traditionella skäl utan
liar sin grund i mycket reella
ekonomiska orsaker.
Den första av déssà är, att det
sydamerikanska överskottet på
råmaterial endast kan , uppsugas av
de stora industridistrikt, som
arbeta för världsmarknaden. De
främsta industriområdena, i världen är
Sp
de nordamerikanska, de engelska
samt de nordfranska, belgiska och
västtyska. Enbart de nordamerikan^
ska industrierna erbjuder
emellertid icke en tillräcklig
avsättningsmarknad, detta så mycket mindre,
som Förenta staterna själva
producerar åtskilliga av dessa varor.
Ett annat, kanske ännu mer
vägande skäl är att västra halvklotet
ingalunda i tillräckliga mängder har
alla de råvaror, som behövs för en
utvecklad industriell produktion.
De viktigaste underskottsvarorna är
dels åtta metaller och mineralt
nämligen tenn, mangan, krom,
wolfram, antimon, màgnesit,
kvicksilver och soda, dels fem vegetabiliska
produkter, nämligen gummi, kina,
silke,’ manillahampa och vissa
vegetabiliska oljor. Krigsårens
erfarenheter har visserligen gett vid
handen, att en del av dessa råvaror
kan utvinnas i ökade mängder i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
