Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väderlek, av C. J. Östman - Vädret 1/7 1947–30/6 1948
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄDERLEK
Vädret i\y 1947—ßo/6 1948
Temperatur
Under senare halvåret 1947 var
temperaturen genomsnittligt högre
än den normala. Redan i juni hade
emellertid sommarens högsta
gradtal avlästs, nämligen +37,4 den 30
i Klagstorp i Västergötland, och
vidare sattes följande nyà junirekord:
Östersund +35,5, Gävle +36,4 och
Vänersborg +31,5 grader.
Även under juli, som var en
ganska varm månad, antecknades flera
höga värden, t. ex. +35,3 grader den
23 i Varpnäs i Värmland. För
Stockholm konstaterades, att
medeltemperaturen för perioden maj—juli
icke varit så hög sedan år 1811.
Märkligast i värmeavseende var
emellertid augusti. På flera håll i
landets västra delar har sålunda
denna månad aldrig* tidigare varit
så varm som under 1947; detta
gäller bl. a. Karlstad och
Askersund. Trots de många heta dagarna
var åskförekomsten förvånansvärt
liten, men solskenstimmarnas antal
överträffade på många platser det
högsta förut kända.
Även under september förekom
en icke föraktlig värme. I
Jönköping noterades +27 grader, L Visby
+28, innebärande nya rekord.
Under årets övriga tre månader
förelåg värmeunderskott, främst i
de västra delarna av Svealand, och
november har för övrigt icke varit
så kylig på 20 år i Stockholm.
Inom stora områden uppvisade dock
dessa månader värmeöverskott eller
var normala. I Myrheden
journalfördes —39,1 grader på julafton,
vilket antydde att vintern var
kommen, och den accentuerades under
januari 1948. Då avlästes —44,8 i
Laxbäcken, och ännu lägre men
okontrollerade gradtal lär ha
förekommit. Värmeunderskottet uppgick
under denna månad ända till 6 à 7
grader i södra Lappland. Där
uppvisade däremot februari Överskott,
men eljest var det kallare än
normalt, vilket för övrigt kan anses
gälla hela den gångna vintern. I
Stockholm blev kylan dock ej sär-
deles stark, blott —17,0 i januari,
—10,8 i februari. Mars, april och
maj var varmare än normalt.
Första halvåret 1948 kan
betecknas såsom kallare än normalt.
Nederbörd
I genomsnitt för riket har
nederbörden för den tid denna krönika
omfattar varit mindre än vanligt
och ganska ojämnt fördelad. Den
svåra vårtorkan år 1947, särskilt
under maj, avbröts i juni, och en
viss regnkompensation förekom
också i juli. Detta gäller främst
Kalmar län, där juliregnet uppgick till
dubbla normalbeloppet, och i det
inre av Småland t. ex. i Växjö har
det inte varit så vått på 50 år.
Stockholmstrakten däremot förblev
ganska torrlagd med blott 40 % av
ordinärt kvantum.
Augusti, som i regel är vår
regnrikaste månad, var däremot sällsynt
torr. I medeltal för hela landet
stannade nederbördsprocenten vid blott
20, dvs. 1/5 av normalvärdet. I vissa
landsdelar hade man ännu torrare.
För Gävleborgs och Kopparbergs
län utgjorde nederbörden unikt nog
0 %. I exempelvis Falun föll
sålunda icke en enda droppe under
hela månaden, och absolut
uppehållsväder rådde för övrigt där
under 42 dygn i följd. Men i
Riksgränsen regnade det £4 dygn, och
uppmätningarna gav 100 mm till
resultat.
Även under september, som i
genomsnitt för riket dock var
normal, uppmättes ännu större
mängder på nyssnämnda plats.
Månadssumman uppgick till 267 mm, vilket
är det högsta septembervärde, som
där journalförts. I t. ex.
Södermanland däremot fick man blott 1/3 av
vanlig mängd.
Oktober var också allmänt en
ovanligt torr månad med i
genomsnitt vför riket 1/3 av ordinär väta,
och för Stockholms och Gävleborgs
län stannade värdet vid blott 1/5. I
huvudstaden uppmättes endast 6
mm, vilket är det lägsta
oktobervärdet sedan år 1920,
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
