Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väderlek, av C. J. Östman - Vädret 1/7 1947–30/6 1948
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väderlek
November blev årets våtaste
månad. Flerstädes i Götaland uppgick
regnsumman till dubbla den
vanliga. I Göteborg uppmättes 115, i
Halmstad 143 mm.
Under december var nederbörden
ringa i Värmland och i stora delar
av södra Sverige, norrut var den
större, ända till tre gånger den
vanliga i Norrbotten. Nederbörden för
hela året 1947 utgjorde i Stockholm
370 mot 569, i Göteborg 369 mot
738. . ...
Januari 1948 var mycket
nederbördsrik, och genomsnittsvärdet för
riket uppgick till 169 % av det
normala, men översteg t. o. m. 200 %
i Bottenhavets kustland och norra
Kàlmàr län. /
"Februari uppvisade ett betydande
nederbördsunderskott, uppgående till
halva normalmängden i
fjälltrakterna. Mars fick 103 %, april 101 %,
maj 151 % och juni 98 %.
Snötäcket
Sammanhängande snötäcke
började bildas omkring mitten av
oktober i fjälltrakterna samt i östra
delarna av Norrbotten, dvs. ca två
veckor senare än normalt. Strax
därefter föll ytterligare något snö,
så att snödjupet ökades till 20
àr 30 cm. Först omkring mitten av
följande månad utbredde sig
snötäcket ända ner över södra Norrland,
vissa partier av Svealand och norra
Götaland. I en del trakter i det inre
av Lappland översteg snötäckets
tjocklek 50 cm och det ökades
under december till nära 90 cm. .
Snön täckte vid årsskiftet större
delen av landet med undantag av
Skåne, Bohuslän och
Stockholmstrakten. Den första snön hade dock
härstädes fallit den 20 november.
. Under första veckan i januari kom
ett ymnigt snöfall; och nu blev hela
landet snötäckt. Den 20 fick
Stock-\ holmstrakten särskilt stora
mängder, och snödjupet ökade till 50 cm,
vilket stora djup förekommit blott
åtta gånger sedan 1908. I Norrland,
där en successiv ökning ägt rum,
uppmättes djup på upp till nära
100 cm på många håll, särskilt i
Lappland, Jämtland öch Härjedalen,
i övrigt hade man i denna landsdel
allmänt över 50 cm.
126
I slutet av januari började
av-smältningen i södra Sverige, så att
större delen av Götaland fick
barmark till den 5 februari, då
snötäcket åter bildades allmänt, ehuru
ganska; tunt. Inom en del områdeiv
i norra Norrland nådde snödjupet
upp till 120 cm, och man ansåg
flerstädes, att denna yinter var den
snörikaste på mycket länge. Enligt
statistiken framgår dock att under
vintern 1935/36 förekom här och
var betydligt mera snö. Snödjupet
mätte då på många håll 200 cm
eller mer.
I slutet av mars började den
allmänna avsmältningen, som gick
mycket fort under april månad, vid
vars slut snö kvarlåg blott i
Lappland och västra Jämtland. I maj
försvann praktiskt taget all snö.
Isförhållanden
Isläggningen i de nordligaste ham-,
narna tog under hösten 1947 sin
början/ de första dagarna av
november, sålunda vid normal
tidpunkt. En vecka senare bildades is
i Luleå och Piteå hamnar. Till följd
av en mildvädersperiod skedd^
sedan ingen nämnvärd ökning,, utan
först omkring den 20 tillfrös det
vid Umeå, Sundsvall och Hudiksvall.
En köldperiod under senare
delen av december medförde
isbrä-mets utbredning sydvart ända till
Norrköping och gav vidare mycken
drivis utanför södra Norrlands
kustland.
Genom den från årsskiftet 1947
—48 rådande starka kölden,
fortsatte issvårigheterna att öka
under januari och vid denna månads
slut hade havsisen blivit svår i
Bottenhavet. I Götalands farvatten
förekom ingen större ändring, dock
blev det isi till Västervik den 2, i
Kalmarsund den 10, till Karlskrona
den 16 januari.
Under februari bildades is också
på vissa delar av syd- och
västkusten.
Hastig islossning började redan i
mars och nådde upp till
Norrköping, beträffande havet till
Härnösand, èamt fortsatte i april till
Holmsund. Omkring mitten av maj
var alla våra farvatten isfria, dvs.
ungefär två veckor tidigare än
normalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
