Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väderlek, av C. J. Östman - Väderleksskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väderlek
Väderleksskepp
Enligt en år 1944 i Chicago
sluten interim överenskommelse
angående civil luftfart, till vilken
överenskommelse även Sverige har
anslutit sig, äger interimsrådet, då en
medlemsstat önskar hjälp vid
anordnande av flygplatser eller
markorganisation inom sitt territorium,
träffa anstalter för lämnande av
sådan hjälp i den mån så kan ske.
Den provisoriska internationella
civila luftfartsorganisationen (PICAO)
begärde med stöd härav i skrivelse
år 1946 till svenska
utrikesdepartementet ett uttalande, huruvida och
på vilket sätt Sverige vore berett
att deltaga i organisationen av
väderleksskepp på Nordatlanten. Vissa
statliga myndigheter anmodades att
i denna fråga verkställa utredning.
I denna förordades att Sverige skulle
deltaga i den föreslagna
organisationen närmast i den formen att
tillsammans med Norge åtaga sig
driften av en dylik väderleksstation
på 66° N 02° E.
På en av PICAO anordnad
konferens i, London blev därpå
överens-kommèt att fasta väderleksstationer
skulle upprättas på lämpliga ställen
i Nordatlanten med början senast
den 1 juli 1947.
Organisationen föreslogs omfatta
13 stationer till sjöss, för vilka
kostnaderna beräknades
preliminärt till 26 milj. kr. En av dem,
stationen M, skall finansieras av
Sverige, Storbritannien och Norge
gemensamt. Av de övriga
stationerna bekostas och drives 7 av
Amerikas Förenta Stater, 1 av dessa
stater och Canada gemensamt, 2 av
Storbritannien, 1 av Belgien och
Nederländerna gemensamt, samt en av
Frankrike. Danmark lämnar intet
bidrag till denna organisation,
emedan detta länd anses fullgöra
internationella förpliktelser redan genom
upprättandet av meteorologiska
stationer på Grönland. Portugal och
Irland lämnar kontant bidrag till
PICAO. Spanien deltager däremot
inte alls. I allmänhet föredrager
man att så vitt möjligt få bidraga
till organisationens tillkomst och
uppehållande genom aktiva
prestationer i form av skepp, personal
eller material framför att lämna
kontanta bidrag.
128
För väderleksskeppet M har be-1
stämts, att Sverige skall bidraga till|
driftskostnaderna med 43 %, ochj
äga rätt fullgöra en del av sina förj
pliktelser genom att tillhandahålla
hälften av den meteorologiska per-J
sonalen. Storbritannien, vars bidrag|
utgör 35 %, skall liksom Sverigëi
äga rätt att helt .eller delvis få fullJ
göra sina förpliktelser in natura)
efter samtycke med Norge, som bi-|
drar med 22 %.
I administrativt avseende lydeq
stationen M tillsvidare under en av]
det norska Kirkedepartementet ut-j
sedd styrelse om fem ledamöter!
och Bergen utgör landbas för sta-j
tionen dels emedan basen kan nås]
efter två dygns färd, dels emedan!
de meteorologiska och hydrologiska
institutioner, som den samarbetar!
med, ligger där.
Två skepp med var sin besättning!
är avsedda för varje station, och för]
M har krigsfartyg av Flower-klassen]
ombyggts. Dessa korvetter är på i
omkring 1.000 ton, ca 60 meter långa,!
10 meter breda samt gör en högstal
fart på 16 knop. Till formen på-|
minner de om valfångstfartyg och|
kan hålla sjön i svåraste väder.I
Betydande omändringar har dock]
gjorts, dels för beredande av be-|
kvämlighet åt besättningen, dels för
att kunna installera erforderliga!
apparater och instrument.
Väderleksskeppen är icke förank-i
råde, utan ständigt i gång, beredda^
att lämna hjälp tUl fartyg eller flyg-]
plan, som råkat i nöd inom deras>j
verksamhetsområde. De ligger ute.
till havs fyra veckor i sträck, var-j
efter avlösning sker. Den * besätt-]
ning, som är i land, sysselsättesj
med underhålls- och statistiskt
arbete.
Besättningen på varje skepp
uppgår till omkring 44 man, därav 1
meteorolog, 5 biträdande
meteorologer, 4 radiotelegrafister, 1
radiomekaniker, 2 radiooperatörer.
Däcks-och maskinbefäl jämte maskinister
och matroser utgör tillhopa 24 man,
och för mathållningen svarar 9 man.
Den vetenskapliga utrustningen
är av modernaste slag. Sålunda har
radar, och ekolod installerats,
vidare finns anordningar för
radiosonderingar, pejling och frysning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
