Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges riksdag, av Ture Kjell - Riksdagens nya arbetsformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES RIKSDAG
Riksdagens nya arbetsformer
Statsmakternas växande upgifter har under de senaste årtiondena
lett till en allt större arbetsbörda för riksdagen samtidigt som
frågor-| nas art krävt mer ingående kunskap och förberedelse från de
folkvalda representanternas sida. Det ökade politiska intresset hos allmänhet
och press har också väckt frågan om effektivitet och grundlighet i
riksdagsarbetet. Både riksdagens sessionstider och arbetsformer har
därför ansetts böra omprövas. Sedan frågan länge förberetts enades
slutligen 1948 års riksdag om en reform ax> det svenska parlamentets
arbetssätt.
Sessionstiden
Krigstidens sommarriksdagar
an-sägs ur många synpunkter
olämpliga men det blev samtidigt alltmer
uppenbart att mängden av ärenden
även under normala tider kräver ca
sju månaders arbete. I detta läge
beslöt man att dela riksdagsarbetet
i två perioder: en under januari—
maj och en efter den 15 oktober.
Den senare, alltså den mycket
diskuterade höstriksdagen, skall
visserligen inte vara obligatorisk, men
i praktiken torde den bli det. Man
räknar med att i mitten av april
kunna avgöra om en höstriksdag blir
nödvändig.
■ Beslutet blev en motgång för
högern som energiskt motsatte sig en
uppdelning och hävdade att
riksdagen borde börja den 1 december
och sluta omkring den sista, maj.
,Man ansåg på detta håll att en
höstriksdag skulle göra det svårare
för regeringen att förbereda det
kommande årets riksdag. Vidare
för-,-klarade man att vårsammanträdets
viktigaste uppgift,
budgetregleringen, måste bli ytterst forcerad. Ett
system med höstriksdaigar måste
göra det ännu svårare för många
yrkesutövare att ta emot
riksdagsuppdrag. Om riksdagen börjar den
1 december hinner man före jul
klara av utskottsvalen,
remissdebatten pch motionsavlämnandet.
Riksdagsarbetet bryts inte sönder och
/utskotten får jämn och full
sysselsättning.
Majoriteten avvisade detta
för-’ slag av två skäl. Det ena Var att
regeringen inte skulle hinna att i
tid få fram den arbetsplan, den
s. k. statsverkspropositionen, som är
grundläggande för riksdagens
arbete. Det andra skälet var att,
förslaget inte ger tillräckligt starka
garantier för att riksdagsarbetet
blir klart till halvårsskiftet. Det
måste troligen ganska ofta förlängas
in på sommaren, och då skulle man
begära en ytterligare förskjutning,
av riksdagens början, exempelvis
till den 1 november. En sådan
lösning skulle emellertid fördra en så*
genomgripande åtgärd som en
omläggning av det nuvarande
budgetåret som omfattar tiden 1 juli—30
juni.
För att vårsessionen skall kunna
avslutas i maj måste regeringen*
komma med sina förslag tidigt på
våren och riksdagen få möjlighet att
uppskjuta behandlingen av sådana
kungl, förslag som den anser sig
inte ha tid att ta ställning till. v
Det sena
propositionsavlämnan-det1 har riksdagen länge betraktat
som det svåraste hindret för en
rationell arbetsordning. Det står
visserligen i grundlagen ätt
propositionerna bör avlämnas inom 60 dagar
från riksdagens öppnande, men
regeringen har känt sig oförhindrad
att presentera dem snart sagt hur
sent som helst.
Riksdagen gick med på att
utsträcka tiden till 70 dagar för de
propositioner som avser statens
inkomster och utgifter och till 90
dagar för de övriga. Men samtidigt
fastslogs att propositioner av’ det
förra slaget skall lämnas inom den
utsatta tiden. Även en annan
skärpning gjordeö. Hittills har enligt
grundlagen en proposition fått
18g-l gas fram senare (än 60 dagar), om
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
