Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges riksdag, av Ture Kjell - Riksdagens nya arbetsformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges riksdag
regeringen ansett att förslagets
uteblivande skulle »lända riket till men».
Nu skärps detta villkor till
»allvarligt men». Härmed har riksdagen
på det kraftigaste strukit under att
propositionstiderna måste
respekteras. Riksdagens rätt att skjuta ifrån
sig de kungl, framställningar, som
den anser mindre brådskande, är
en av de väsentligaste nyheterna i
den antagna arbetsordningen och
ger riksdagen möjlighet att på
kraftigare sätt än hittills hävda sig mot
regeringen.
Alla propositioner skall kunna
skjutas upp utom de som rör
riksstaten, dvs. statens inkomster och
utgifter för det kommande
budgetåret. För uppskov fordras
samstämmiga beslut av kamrarna. En fråga
kan skjutas upp till höstriksdagen
eller till nästa års riksdag. Bara i
yttersta undantasfall får nya
propositioner lämnas .vid
höstsammanträdet.
, Bestämmelsen att vårriksdagen
skall sluta senast den 31 maj har
ett tillägg som gör det möjligt att
fortsätta sessionen t. o. m. den 15
juni. Villkoret är att man säkert
kan bedöma att allt arbete då är
klart, så att t höstriksdag det året
kan undvikas)
Under uppehållet mellan vår- och
höstriksdagarna skall regeringen i
synnerligen allvarliga och hastigt
påkommande fall kunna inkalla en
»extra session», hittills kallad
urtima riksdag. Sådan kan begäras
också av 65 medlemmar i första
eller 100 i andra kammaren.
Arbetsformerna
En mycket viktig roll i det nya
systemet tillkommer den s. k.
talmanskonferensen, dvs. talmännen
och vice talmännen samt fyra
ledande medlemmar från vardera
kammaren. Konferensen skall yttra sig
i uppskovsfrågor samt ta vara på
alla möjligheter att organisera
utskottens och kamrarnas arbete så,
att tiden på bästa sätt utnyttjas.’
Mycket omstridd blev frågan om
att tidsbegränsa anförandena ,i
kamrarna. De sakkunniga menade att
en sådan begränsning skulle lätta
upp debatterna, men
justitieministern var rädd att yttrandefriheten
i riksdagen skulle bli lidande och
avvisade förslaget. Någqn enighet
kunde inté nås i denna fråga
varför den föll.
Man beslöt däremot att pröva en
annan utväg att göra debatterna
livfullare nämligen genom att
vidga replikrätten. Hittills har bara
den som redan yttrat sig i en
fråga haft rätt att omedelbart efter
en annan talare lämna en
upplysning eller komma med en
korrigering. De sakkunniga ville slopa
villkoret att replikanten skall ha haft
ordet förut i debatten, men
statsrådet Zetterberg fruktade att døttä
skulle snedvrida diskussionen.
Utskottet och riksdagen tillbakavisade
denna farhåga: bara den som blivit
uppenbart missuppfattad eller utsatt
för. personliga angrepp får rätt att
replikera annan talare. Replikänt
får företräde främför statsråd, och
repliktiden ökas från trè till högst
10 minuter.
För att göra
interfcellationsdébat-terna mer effektiva föreslog dö
sakkunniga att ett statsråd som
besvärar en interpellation skall få ge eri
muntlig sammanfattning av
innehållet i stället för att som nu
föredraga hela det skrivna svaret, som
ibland är mycket långt.
Justitieministern ansåg att ett statsråd bör
få välja mellan den gamla och den
nya metoden, vilket även blev
riksdagens beslut.
En riksdagsman kan ocksi-i med
en s. k. enkel fråga till ett statsråd
snabbt få upplysning i en viss
angelägenhet. Denna utväg har blivit
mycket omtyckt, men den har
missbrukats genom att svaren utlöst mer
eller mindre vidlyftiga
kammardebatter. Detta stävjas med en
bestämmelse att blott frågaren och det
statsråd han vänt sig till får yttra
sig; för att andra skall få deltaga
i diskussionen fordras kammaren^
uttryckliga tillstånd. Motionstiden,
som nu är 12 dagar från riksdageris4
öppnande, utsträcktes till 15 dagar.
Även den extra motionstiden på
högst 20 dagar för motioner i
anledning av proposition sattes till 15
dagar.
Utskottsväsendet
Även utskottsorganisationen
ändrades. Enär det egentliga
riksdagsarbetet sker i utskotten^ hoppas
man att den nya ordningen skall ge
goda resultat. Främst märkes ätt de
149,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
