Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undervisning - Vetenskapernas upprustning, av Bertil Östergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisning
att göra en inisats på den högre
utbildningens och den vetenskapliga
forskningens områden som är helt
i nivå med vad\Som fordras och
presteras inom de främsta
kulturnationerna.»
Tidigare hade allt inte varit
välbeställt i detta avseende. Med
hänvisning till vissa utredningar under
1940-talet hette det vidare att:
»universitetens ställning och
möjligheter har bedömts 4 alltför optimistiskt
under 1930-talet. Det har även
framhållits, att de akademiska
lärosätena och forskningsinstitutionerna
i vårt land icke blivit satta i
tillfälle att följa med den forcerade
utveckling, som under de senaste
åren ägt rum på motsvarande
områden flerstädes utomlands.»
T vilka avseenden var det då som
brister förefanns? Först och främst
var den vetenskapliga personalen
mycket liten. En uppfattning om
resurserna fås genom nedanstående
sammanställning av siffrorna för
antalet vid universitet och
högskolor verksamma lärare i
professorsställning å ena sidan och antalet
inskrivna studerande å andra sidan.
Mycket menligt var även det
förhållandet, att det på grund av de
få lägre fasta forskningstjänsterna
inte fanns någon bred
rekryteringsbas från vilken ett urval kunde ske
till de högre befattningarna, främst
professurerna.
Vidare var de vetenskapliga
institutionerna i många fall synnerligen
illa tillgodosedda. Apparatur,
mate-teriel och lokaler var otillräckliga
och undermåliga. De vetenskapliga
biblioteken hade ej tillräckligt med
anslag för bokinköp och ej
tillräckligt med personal för utförande av
det nödvändiga arbetet. Den
vetenskapliga publikationsverksamheten
var hämmad på grund aV bristan-
de resurser. Utbildningssystemet var
i många fall inte det allra
lämpligaste. Och slutligen fanns det även,
på gru;nd av den långa utbildnings!
tiden och de dryga utbildningskost|
naderna för de yrken det här är
fråga om, ett studentsocialt proß
blem.
Det har alltså gällt att råda bristø
på dessa missförhållanden. I vissa
fall har så redan skett, i andra
väntar problemen fortfarande på sin
lösning.
Det statliga utredningsarbetet
Den upprustning som ägt rum har
föregåtts av ett stort antal
utredningar.
I en del av dessa utredningar har
både forskningens och
undervisningens behov behandlats. Särskilt är
detta fallet beträffande 1946 års
högskoleutredning, som framlagt
förslag till utbyggnad av lantbruks-,
skogs- och veterinärhögskolornà
samt beträffande 1945 års universa
tetsberedning.
194J års universitetsberedning
Universitetsberedningens
huvuduppgift har ovan återgivits. Den har
alltså att verkställa den allmänna^
översynen över statsuniversitetens
— men även i viss utsträckning
Stockholms och Göteborgs högsko^
lors — organisation och verksamhet.
Dessutom behandlar den en rad
specialproblem, som icke hänskjutits
m särskild utredning.
Beredningen tillkallades den 16
juli 1945. Dess ordförande är f.
statsrådet, prof. Georg Andrén.
Ledamöterna är dels representanter för
de akademiska lärarna dels
representanter för Sveriges Förenade
Antal inskrivna studenter Antal professorer Antal studenter per professor
1905 1925 1945 1905 1925 1945 1905 1925 1945
Universitetet i Uppsala 1.513 2.847 4.131 36 70 75 42,03 40,67 55,08
T/niversitetet i Lund 769 1.812 2.685 31 61 64 24,81 29,70 41,95
Stockholms högskola 113 1.052 1.926 10 24 36 11,30 43,83 53,50
Göteborgs högskola 91 315 449 12 19 19 7,58 16,58 23,63
Karolinska
mediko-kirurgiska institutet .............. 266 855 933 22 24 29 12,09 35,63 32,17
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
