Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undervisning - Yrkesutbildning inom hantverk och industri, av Martin Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisning ___
minimum av fyra
undervisningstimmar per vecka. På dét
kunskaps-mått, som motsvarar lärlingsskolans
lärokurs, bygger sedan de egentliga
•yrkesskolorna, som i sig innesluter
dels yrkeskurser i anslutning till
ett visst yrke och med mera allsidig
utbildning i yrket, dels ämneskurser
i fristående läroämnen, dels
mästar-kurser för hantverksmästare eller
för sådana, som önska utbilda sig
till självständiga företagare.
Gemensamt för alla här redovisade
skolformer är att de arbetar på
kvällstid. Höstterminen 1946 fanns
det 14.673 elever i sådana
kvällskurser för hantverk och industri.
Elevantalet i
yrkesundervisningsanstalter med heldagsundervisning
är mindre än hälften: hösten 1946
hade heldagsskolorna för hantverk
och industri 6.682 elever. Flertalet
av dessa kommer på de kommunala
och statsunderstödda enskilda
skolorna för yrkesundervisning
(budgetåret 1946—47 fanns 225
kommunala och 60 enskilda sådana skolor)
och i runt tal en tredjedel kommer
på de centrala verkstadsskolorna. I
mars 1947 hade 15 centrala
verkstadsskolor hunnit komma i gång;
de hade sammanlagt 1.882 elever,
fördelade på ett 20-tal yrken.
Verkstadsskolorna — kommunw/a,
enskilda och centrala |— är i regel
2-åriga, men det finns även
verkstadsskolor med 1-, 3- och 4-årig
kurs. En tvåårs-kurs anses ge en
god grundläggande utbildning i
yrket, medan de 3- eller 4-åriga
kurserna i regel för fram till
gesäll-prov. F. n. har verkstadsskolorna
omkring 400
undervisningsavdelningar, uppdelade på ett 50-tal olika
yrken, av vilka flertalet kan räknas
till gruppen »hantverk och industri».
Dë flesta avdelningarna avser
utbildning av metallarbetare och
mekaniker, snickare,. elektriker,
murare, målare, smeder och svetsare.
Undervisningen i en verkstadsskola
omfattar både. yrkesteori och
yrkespraktik vid särskilda skolverkstäder.
Elevernar har en krävande
arbets-.vecka, som obetydligt understiger
den utlärde yrkesmannens vanliga
48-timmars arbetstid: 35—40 timmar
ägnas praktiskt yrkesarbete, vartill
kommer ca 8 timmars
teoriundervisning. På en del håll har man
förlagt skolan i direkt anslutning till
200
Vid Stockholms stads yrkesskola
undeirvisas i ett 50-tal yrkevÆ
ett större industriföretag (s. k.
m-byggd verkstadsskola). På andra
håll, företrädesvis i Stockholm, har
man försökt skapa ën intimare
kontakt mellan skolan och arbetslivèt
genom att förlägga den praktiska
yrkesundervisningen växelvis till
skolans egna verkstäder och
växelvis till företag inom industrin,
varvid dock teoriundervisningen alltid
sker i skolan (s. k. växelutbildning.)
Yrkesundervisning i skola eller pà
arbetsplatsen
Erfarenheterna av
växelutbildningen är mycket goda. Man
förenar i denna skolform de fördelat"
skolan kan ge den blivande
yrkesmannen av god teoretisk underbygg-1 *
nad och en systematiskt bedriven,/
allsidig yrkespraktik med väl beräk-(
nad" stegring av svårighetsgraden^
och de fördelar av en lärotid på
arbetsplatserna, som näringslivets.
målsmän brukar beskriva såsom,
»nyttan av att andas verkstadsluft»
och lära sig arbeta »i näringslivets
egen takt». Fortfarande är
utbildningen inom näringslivet mera om-,
fattande än den yrkesundervisning^
som meddelas i skolor. Men den
ungdom, som går från folk- och
fortsättningsskolor i direkt ut i
förvärvslivet och erhåller anställning
inorh industri och hantverk, kan i
regel inte räkna med att där få
utbildning efter någon viss utbilda
ningsplan eller på annat sätt systé-|
matiskt och metodiskt anordnadt|
Reglerad och kontrollerad lärlings-!
utbildning förekommer undantags|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
