Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fynd och forskning - Radar, av Martin Fehrm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fynd och forskning
och dels störsändare, som på
radarapparaternas våglängder sände ut
»brussignaler». En första
överraskande insats härav gjordes med
förkrossande effekt vid utbombningen
av Hamburg. Motmedel användes
också vid andra radartillämpningar
och gav i sin tur upphov till medel
att bemästra dem.
I luftkriget användes radar
dessutom i nattjaktplanen. Dessa leddes
från marken, med markradar, till
ganska kort avstånd från de
fientliga planen, varefter de med sin
egen radar kunde ta sig fram till
skjutavstånd.
överhuvudtaget spelade flygburen
radar en mycket stor roll. På ett
tidigt stadium började man
använda radar på flygplan i jakten efter
fartyg på hàvsvidderna. Genom
cm-radarn hade de allierade här ett
överlägset medel av stor betydelse
för Utgången av slaget om Atlanten.
I detta slag stred de allierade
kon-vojerna mot tyska ubåtar och
kon-vojernas förluster började bli
katastrofala. Men så vände sig bladet,
ubåtssänkningarna ökade och
kon-/vojernas förluster minskade. De
allierade hade satt in radarutrustade
flygplan, som nattetid letade reda
på ubåtarna då de låg uppe på ytan
för den nödvändiga laddningen av
ackumulatorerna. Så småningom
kom tyskarna med motmedel i form
av Snorchel-masten med vars hjälp
dieselmotorerna kunde köras i un-,
dervattensläge. Men då var det för
sent.
Radar som »kartläggare» från
luften
Liknande radarappàrater
användes fjor navigering, och
bombfällning mot större m’ål i alla väder.
Antennen sitter på flygplanets
undersida i en huv, som släpper
igenom radiovågor. På PPI-röret får
man en kartbild av ojämnheterna i
underliggande terräng. Särskilt
tydligt framträder stadspartier, branta
bergväggar, stränder o. d. Vad som
kan Uppnås visas av den i fig. 8
återgivna radarbilden över New
York. Skulle inte en sådan radar
vara lämplig för civilflyget? Nej
knappast, civilflyget flyger inte över
fientligt område och då kan man
med betydligt enklare utrustning
210
Fig. 8. Radarbild av New York
tagen från flygplan
i planen än» denna komplicerade och
stora anläggning samt med
radiofyrar o. d. på marken nå lika goda^
eller bättre resultat. Den ger ockséf
för dålig uppfattning om läget av
ahdra flygplan för att vara lämplig
som kollisionsvarning. I sj orädda
ningstjänsten är flygburen radar
däremot mycket lämplig då det
gäller att leta reda på havererade
fartyg eller flygplan vid dålig sikt.
På fartyg användes radar redan
tidigt i kriget. Engelsnlännen låg
också här i täten, vilket italienarna
fick erfara i det beryktade
nattslaget vid Matapan.
Utom för ytspaning, med
apparater liknande civil fartygsradar,
och luftspaning med särskilda
stationer, användes radar på
krigsfartyg för eldledning mot fartyg och
mot flygplan.
Eldledningsstationër-na ger möjlighet till beskjutning
med god precision under alla
sikt-förhållanden. Till och med
vatten-uppkasten från de egna
projektilernas nédslag fcring målet kan »ses».
Då särskilda stationer används för
olika ändamål har större
krigsfartyg en mycket omfattande
radarutrustning. Men den är, liksom på
övriga nämnda områden, nödvändig
för effektiv insats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
