Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fynd och forskning - Robotvapen och raketer, av Harald Jacobson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fynd och forskning
Robotvapen och raketer
Den 15 juni 1944, endast några dagar efter landstigningen i
Normandie, föll den första V 1-bomben över London. Vid krigets slut
hade tyskarna avskjutit mer än 10.000 dylika projektiler mot den
brittiska huvudstaden samt mot Antwerpen och andra mål. I
september 1944 började tyskarna anfalla Storbritannien med V 2-raketer,
och omkring 1.000 sådana projektiler slog ner i södra England,
varvid många av dem åstadkom stor förödelse. Insatsen av dessa båda
vapen betecknar en ny epok i teknikens och krigets historia.
Det nya vapnet V 2 var omöjligt
att direkt bekämpa på grund av sin
hastighet, som vid nedslaget var
över 6.000 km/t, alltså betydligt
mer än ljudets hastighet.
Skottvid-den var 370 km, vikten utan bränsle
4.500 kg och med bränsle 12.770 kg
och sprängladdningens vikt var
1.000 kg. Projektilens längd var 14
m och diameter 1,6 m, och
drivmedlet bestod av 3.740 kg alkohol och
4.860 kg flytande syre.
VI är’en reaktionsdriven
flygande bomb, V 2 en raketprojektil.
Principerna för dessa båda slags
projektiler är väsentligt skiljaktiga.
"Principerna
Både raket- och [-reaktionsprojek-ti]-] {+reaktionsprojek-
ti]+} erna bygger på en redan i
antiken känd princip, som av den
engelske. forskaren Isaac Newton på
1600-talet formulerades sålunda: »Vid
varje aktion uppstår en däremot
svarande reaktion». De praktiska
svårigheterna gjorde emellertid att
problemet ej fick någon användbar
lösning förrän under de senaste tio
åren, då tyskarna, ryssarna,
engelsmännen och senare även
amerikanerna febrilt arbetade på att
konstruera nya och överraskande vapen.
Reaktionsmotorn kan konstrueras
efter tre olika principer: a)
Rörledningsmotorn med stegvis
förbränning (t. ex. tyskarnas VI). b)
Rörledningsmotorn med kontinuerlig
förbränning (den relativt litet
utforskade athodydmotorn), c)
Gasturbinmotorn, som är den vanligaste
när man talar om reaktionsmotorër
och som t. ex. används som. motor
för flygplan. (Jfr NVH 1948 sid.
364.)
Raketmotorerna skiljer sig från
reaktionsmotorerna genom att de
medför sitt eget syreförråd och
följaktligen är oberoende av
atmosfären.
Luftströmsmotorerna, är däremot
beroende av atmosfären. Deras
effektivitet försvagas starkt på större
höjder på grund av den dåliga
luft-koncentrationen i motorn.
Raketerna kan ha både fasta och
flytande drivmedel. Vanliga raketer,
t. ex. signalraketer,
fyrverkeripjäser o. d., har fasta drivmedel, V 2
däremot har flytande drivmedel.
Detsamma gäller de moderna
amerikanska WAC-raketerna.
I den med flytande bränsle
drivna raketmotorn erhålles den
framdrivande kraften genom att
förbränningsprodukterna drivs bakåt med
en hastighet söm är ètörre än
ljudets. Det blir efter, allt att döma
denna typ av motorer som kommer
att användas i framtidens stora ra-,
keter för rymdtrafik. En dylik
trafik ligger nämligen inte alldeles
utanför möjligheternas gräns.
Raketprojektiler
Till skillnad från vanliga
flygplansmotorer av reaktions- eller
propellertyp använder raketmotorn som
sagt inget syre från luften utan får
detta från en vid motorn monterad
behållare. Syrete kan erhållas från
en syreavgivande blandning, ett
oxidationsmedel. Bränslet kan vara
något kolväte.
En jämförelse visar att
raketmotorn är bättre än den bästa motor
av konventionell typ, när den
fungerar i ett lämpligt
hastighetsområde i närheten av
utströmningshas-tigheten. Detta är möjligt emedan
hundraprocentig drivkraft erhålles
från raketen, medan
flygplanspropellern tillgodogör sig endast
omkring 80 %" av den tillgängliga
kraften.,
En raket av V 2-typ placeras i
vertikalläge på en betongplattform
eller annat hårt underlag. En tür-
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
