Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges ekonomi, av Ingvar Ohlsson - Efterfrågeöverskottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges ekonomi
är att betrakta som en icke
önskvärd företeelse. Spänningen
mellan tillgång och efterfrågan på
färdiga varor och tjänster är sålunda
ett viktigt symptom på bristen på
samhällsekonomisk balans.
Eflerfrdgeöverskottet mäter
spänningen
Man har under de senaste åren
försökt göra vissa kalkyler för att
på något sätt i siffror mäta och
åskådliggöra den spänning, som vid
en viss tidpunkt finns mellan
tillgång och efterfrågan. Det mått som
man oftast använt är
efterfråge-överskottet, ofta kallat
köpkraftsöverskottet. Detta skall ungefärligen
mäta, hur mycket värdet av de
varor och tjänster, landets invånare
beräknas vilja köpa (efterfrågan),
överstiger värdet av de varor och
tjänster, "som kan beräknas stå till
förfogande (tillgång) vid full
sysselsättning och vid oförändrade priser.
Egentligen mäter
efterfrågeöver-skottet blott spänningen mellan
tillgång och efterfrågan vid en viss
tidpunkt. Man kan jämföra med
bestämmandet av en bils hastighet.
Man säger, att bilen går t. ex. 50
km per timme. Därmed är icke sagt,
att bilen verkligen kommer att ha
"samma fart hela timmen. På samma
sätt säger man nu, att efterf
rågeöverskottet är t. ex. 1.000 milj. kr.
per år, varvid vanligen avses kom-
mande år. Om landets invånare
väsentligen ändrar sina utgiftsplaner
under året från vad som antogs vid
beräkningen av de 1.000 milj.
kronorna efterfrågeöverskott, ändras
storleken av detta i motsvarande
mån.
Denna spänning mellan tillgång
och efterfrågan Xför vilken
efter-frågeöverskottet söker vara ett
slags mått) måste alltid s. a. s.
successivt utlösa sig. Tillgång och
efterfrågan måste — åtminstone formellt
— anpassa sig efter varandra. Detta
kan ske genom prisökningar,
lageruttömningar, tärande på
valutareserv och (tvångs) sparande, för att
nämna de viktigaste vägarna.
Vid årsskiftet 1946—47 beräknade
konjunkturinstitutet rådande
efterfrågeöverskott till minst 1.800 milj.
kr. för det kommande året. Så
mycket ville alltså landets invånare
under vid årets början givna
förutsättningar om inkomster m.m. använda
utöver de varor och tjänster, som
kunde beräknas stå till förfogande.
Den spänning som sålunda
konstaterades för år 1947 vid årets
början resulterade främst i det stora
importöverskottèt (på varor och
tjänster) på ca 1.400 milj. kr. För
1.400 milj. kr. tagna av landets
tillgångar mot utlandet (valutareserv
o. d.) utökade vi alltså våra
varu-tillgångar. Dessutom skedde viss
prisstegring. Konsumtionsprisindex steg
sålunda med ca 4 % mellan januari
1947 och januari 1948.
EFTERFRÅGEÖVERSKOTTET
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
