- Project Runeberg -  När Var Hur : aktuell årsbok / 1949 /
240

(1944-2007)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges ekonomi, av Ingvar Ohlsson - Nationalbudgeten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sveriges ekonomi

Nationalbudgeten

Under de senaste åren har ett
nytt ord dykt upp i den ekonomiska
debatten. Det är ordet
national-budget. Dess innebörd är ganska
enkel. För att visa . det kan vi utgå
från de mer eller mindre
självständigt handlande ekonomiska
enheterna i samhället, t. ex. familjen.
Då familjen vill skapa reda i sina
utgifter för kommande år, kan den
göra upp en plan. Det innebär, att
den planerar att fördela sina
utgifter på olika slag av konsumtion
(och sparande) på visst sätt inom
ramen för de väntade inkomsterna.
Man brukar kalla detta att göra upp
en budget. På samma sätt kan
företaget, de kommunala myndigheterna
och andra ekonomiska enheter
planera för framtiden i en budget.

Ställer man samman budgeter
(verkliga eller tänkta) för alla dessa
självständiga enheter, skulle det
säkert visa sig, att det hela icke går
ihop. Det är då nationalbudgeten
uppträder på arenan. Genom
nationalbudgeten försöker man i någon
mån planera hela landets ekonomi
på förhand, så att det hela skall »gå
ihop», eller åtminstone så att
olikheterna i de olika enskilda planerna
sinsemellån icke får skadliga
verkningar på landets ekonottii.

Det gäller att skilja mellan
statens egèn budget och
nationalbudgeten. Statens budget gäller endast
statens egna inkomster och utgifter.
Den -framlägges i »nådiga luntan»
(statsverkspropositionen) varje år.
vid riksdagens öppnande i januari.
Nationalbudgeten gäller däremot
hela landets inkomster och utgifter,
dvs. dess tillgångar och deras
fördelning under ett kommande år.
Statens egen budget ingår (liksom
andra budgeter) som en del i
nationalb|udgeten.

Är det då någon idé att göra upp
en budget för hela vårt land med
dess många självständiga
ekonomiska enheter? Hur skall den kunna
förverkligas? Familjen (hushållet)
bestämmer själv sina utgifter, men
vem bestämmer, att
nationalbudge-tens fördelning av resurserna skall
förverkligas? Svaret på denna fråga
är, att nationalbudgeten blott skall
tjäna som en riktlinje och
målsättning för den ekonomiska politiken.

Myndigheterna kan icke föreskriva,
att hela det ekonomiska handlandet
skall ske efter nationalbudgeten.
Den kan däremot påverka
utvecklingen genom de
ekonomisk-politiska medlen för att söka nå ett
önskat resultat. Sådana medel kan
t. ex. vara skattepolitik,
handelspolitik, fixerandet av statens egna
in-komster och utgifter (balansering’
av statsbudgeten), regleringar och
ransoneringar.

Nationalbudgetens utformning blir
sålunda beroende av den ekonomiska
politik man ämnar föra men skall
i sin tur tjäna som en samordnande
ram för de olika delarna av denna
politik.

Nationalbudgeten och
efterfråge-överskottet

Nationalbudgeten har som
begrepp vuxit fram i nära samband
med den »samhällsekonomiska
balansen» och »efterfrågeöverskottet».
När varorna icke räcker till att
täcka efterfrågan, är det tid att
planera. Låt oss belysa saken, med
ett fingerat exempel. \

Vi har gjort å ena sidan en
prognos över hur stor tillgången på
varor och tjänster kan beräknas bli
under det kommande året, å andra
sidan én beräkning, hur mycket
landets invånare skulle vilja köpa eller
med, andra ord beräknas planera att
köpa. Resultatet blir exempelvis
följande i milj. kr.:

Tillgång vid oförändrade
priser:

20.000

Planerad efterfrågan:
för investering 7.000
för konsumtion 15.000

Efterfrågeöverskottet blir 22.000
minus 20.000, dvs. 2.000 milj. kr.
Denna vilja att köpa mera än som
finns tillgängligt, resulterar i en
spänning i det ekonomiska läget.
Det råder brist på
samhällsekonomisk balans. Till följd av denna
väntas priserna och därmed
tillgångarnas värde kanske komma att
stiga med låt oss för enkelhetens

240

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:26:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nvh/1949/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free