Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges ekonomi, av Ingvar Ohlsson - Nationalbudgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skull säga just 2.000 milj. kr. Om
man gör en prognos över
utvecklingen av denna innebörd bl Jr alltså
resultatet:
Tillgång med varierande
priser:
22.000
Prognos för efterfrågan:
för investering 7.000
för konsumtion 15.000
Penningvärdet har sjunkit, och
formell balans uppnåtts mellan
tillgång och efterfrågan. Ett sådant
på förhand gissat resultat av det
kommande årets verksamhet anses
kanske icke önskvärt ur social
synpunkt. Man kan då tänka sig en
förändrad ekonomisk politik, som
tar sikte på att förändra den
väntade, icke önskvärda ekonomiska
utvecklingen. Genom
byggnadsreglering kan investeringarna kanske
minskas till 6.000 milj. kr., och
genom ökad direkt beskattning och
sparpropaganda kan
konsumenternas möjlighet (resp. villighet) ätt
köpa kanske minskas med 1.000
milj. kr. Resultatet av
förhandsberäkningen skulle då bli:
Tillgång med fasta
priser:
20.000
Förändrad efterfrågan:
för investering 6.000
för konsumtion 14.000
Om detta resultat betraktas som
socialt och politiskt önskvärt, kan
beräkningen fastställas som en
na-tionalbudget.
I verkligheten är en
nationalbudget en betydligt mer komplicerad
historia. Slutresultatet i fråga om
tillgång och efterfrågan på färdiga
varor och tjänster specificeras och
utbygges ofta med delbudgeter.
Delbudgeterna kan t. ex. gälla tillgång
och efterfrågan pä råvaror av visst
slag eller på varor i andra stadier
av produktionsprocessen. Det kan
även gälla tillgång och efterfrågan
på arbetskraft eller på valuta. Allt
bör om möjligt i förhandskalkylen
bringas att balansera i
nationalbudgeten.
Sveriges ekonomi
Nationalbudgeten en nyhet
Nationalbudgeten är en ganska ny
företeelse. Först efter kriget har
man i allmänhet böljat arbeta i
riktning mot mer eller mindre
fullständiga nationalbudgeter i olika länder.
Då kriget slutade, ställdes alla
länder inför stora
återuppbyggnadsproblem. En mängd behov
konkurrerade om knappa resurser.
Återuppbyggnad av vad som förstörts
under kriget samt en dräglig
levnadsstandard för befolkningen stod
främst på listan. Det var då man
började använda nationalbudgeten
för att skapa en fastare
samordnande grundval för den nödvändiga
ekonomiska politiken. England,
Holland och Norge hör till de länder
som först började med arbeten av
nationalbudgettyp.
Oavsett samhällsskicket inom ett
land kan det vara till nytta att
ställa upp en nationalbudget. Någon
form av ekonomisk politik bedrives
ju i alla länder, och ett rätt använt
nationalbudgetarbete bör kunna
vara till hjälp för denna. Däremot blir
omfattningen och konstruktionen, av
varje enskild nationalbudget
beroende på det samhällsskick, som finns
inom respektive land, t. ex. med
avseende på det staüiga inflytandet
över näringslivet. Ju mer
statsdiri-gerat ett samhälle är, dess mer
komplicerad och omfattande blir
nationalbudgeten. Antalet prognosposter
blir också färre i ett starkt
stats-dirigerat samhälle än i ett samhälle
av mera liberal typ.
På våren och försommaren 1947
började man planera för ett
nationalbudgetarbete även i Sverige. För
detta ändamål tillsattes en
national-budgetdelegation Under ledning av
statsrådet Karin Kock. Själva utred-,
ningsarbetet förlades i stor
utsträckning till de olika
försörjningskommissionerna och till
konjunkturinstitutet. Det är ett omfattande
àr-bete att komma fram till en mer
utformad nationalbudget, och arbetet
måste därför ses på längre sikt. Det
första livstecknet från
nationalbud-getdelegationen kom i samband med
1948 års statsverksproposition. I
bihang 7 till inkomstbilagan fanns en
redogörelse, som kallades:
»Diskussion av problemet om den
samhällsekonomiska balansen under 1948.» I
denna redovisades vissa prognoser
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
