Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel - Den enskilda handelns organisationer, av Kurt Hjärpe - Konsumtionsföreningarna och KF, av Lars Eronn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handel
vecklingen av en kår av skickliga
och ojäviga yrkesmän för
räkenskapsrevision.
Sedan 1947 har handelskamrarna
även rätt att meddela auJctorisation
av fastighetsmäklare. Stockholms
’’Handelskammare har för att bereda
näringsidkarna tillgång till
vederhäftiga översättare, auktoriserat
translatorer för översättningsarbeten
till olika språk. Dessa translatorer
används ofta i händelse av
affärstvister och rättegångar, vid vilka
översättningar av affärshandlingar
är erforderliga.
Även i övrigt står
handelskamrarna sina medlemmar till tjänst
med en mångsidig, allmänt
kommersiell informationsverksamhet.
Ett samarbete handelskamrarna
emellan äger rum vid de s. k.
han-dèlskammarmötena, vilka blev fast
Organiserade 1908 och som i regel
hålles årligen. I anslutning till dessa
har Handelskamramas Nämnd
bildats, vilken efter godkännande från
de olika handelskamrarna avger
gemensamma utlåtanden i viktigare
frågor.
Andra sammanslutningar
Bland de övriga sammanslutning!
ar, som finns inom den
svenska-handeln, kan nämnas Sveriges
Allmänna Exportförening, som utgör:
den för de exporterande företage^
gemensamma centralorganisationen:
med uppgift att främja exporten av
svenska produkter.
Handelsagenterna är sammanslutna till Svenska
Handelsagenters Förening, som har
att befordra dessa näringsidkares!
yrkesintressen. Sveriges Industriform
bund,. vilket är centralorganisation
nen för dep svenska industrien, sys-:
selsätter sig i allmänhet icke med
distributionsfrågor; undantag
härifrån gäller dock för de till
förbundet anslutna organisationerna Ke->
misk-Tekniska och Livsmedelsfabrik
kanters Förening (KeLiFa), Svenska.1
Textil- och
Konfektionsfabrikant-föreningen (TeKoFa) och Svenska
Konfektionsfabrikantföreningen
(Svenko).
Vidare kan nämnas Sveriges
Hantverks- och Småindustriorgani-f
sation med 35.000 medl. i 40
förbund (juli 1948).
Konsumtionsföreningarna och KF
En betydelsefull roll inom svenskt näringsliv spelar
konsumentkooperationen, som genom konsumtionsföreningarna bedriver
detaljhandel och i någon mån industriell livsmedelsproduktion och genom.
Kooperativa förbundet bedriver grosshandel och industriell
produktion av framför allt livsmedel ocTv andra konsumtionsvaror.
Konsu-mentkooperationen, som utåt framträder såsom handels- eller
industriföretag, är emellertid till sitt väsen en folkrörelse, vilket gör
att dess syften och arbetsformer i väsentliga hänseenden skiljer den
från övriga företagsformer.
Själva ordet
konsumentkooperation, som betyder samarbete mellan
varuförbrukäre, anger
konsumtionsföreningarnas och Kooperativa
förbundets karaktär. Det är
konsumenterna eller — bättre uttryckt —
hushållen som har bildat
konsumtionsföreningarna för att genom
egna butiker få varorna till lägsta
möjliga priser, och
konsumtionsföreningarna har i sin tur gemensamt
bildat Kooperativa förbundet för att
erhålla en centralorganisation med
bl. a. egen grosshandel och egna
fabriker.
288
Kooperationens grundsatser
Den första kända svenska
föreningen av konsumentkooperativ
karaktär bildades redan 1850. Någon
mer betydande omfattning fick
emellertid kooperationen här i landet
först mot slutet av 1800-talet och i
början av detta sekel. De
nuvarande konsumtionsföreningarna arbetar
alla efter i huvudsak samma
principer, som tillämpades i den förening
som år 1844 bildades i staden
Rochdale i England*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
