Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel - Konsumtionsföreningarna och KF, av Lars Eronn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handel
Grundtankarna bakom dessa
principer är att butiker och fabriker
skall ägas av dem som köper
företagens produkter och att
verksamheten i dessa företag skall bedrivas
så att ingen privatvinst uppstår.
Det är med andra ord
konsumenternas behov och inte utsikterna till
vinst som skall vara vägledande för
de konsumentkooperativa företagens
verksamhet.
För att dessa grundtankar skall
kunna förverkligas, krävs att
medlemmarna i
konsumtionsföreningarna själva anskaffàr det erforderliga
kapitalet. Detta kunde, då
föreningarna bildades, endast ske genom att
varje medlem betalade insatser.
Sedan verksamheten kommit i gång,
kan emellertid det egna kapital, som
behövs för att utvidga rörelsen,
också erhållas genom att en del av
överskottet fonderas i föreningen.
Numera bidrar alltså medlemmarna
i konsumtionsföreningarna på två
sätt till att finansiera den egna
föreningens verksamhet: dels köper
varje medlem insatser i föreningen,
i regel skër detta genom att en del
av återbäringen (se nedan)
överföres till medlemmens insatskonto,
tills detta uppgår till 100, 150 eller
200 kronor; dels fonderas i
föreningen 15 % av det överskott som under
året uppstått. Fonderingarna utgör
numera den större delen av
konsumtionsföreningarnas egna kapital.
Vid slutet av år 1947 uppgick
fonderna i alla de föreningar som är
anslutna till Kooperativa förbundet
till 157 milj. kr. och insatskapitalet
till 90 milj. kr.
Av alldeles avgörande betydelse
för inriktningen av verksamheten i
företagen blir enligt kooperativ
uppfattning det sätt, på vilket
överskottet och bestämmanderätten fördelas.
Regeln för öv erskottsför delning en
inom andra företag med flera
delägare är att delägarna får del av
vinsten i förhallande till storleken
av det kapital man satsat. Så är
fallet inom Aktiebolagen. Följden av
detta blir att delägarna gärna vill
att företaget skall ge sför vinst,
varigenom köparnas intresse av låga
• varupriser icke alltid tillgodoses.
Inom konsumtionsföreningarna kan
icke detta kapitalägarnas
vinstintresse göra sig gällande, därför att
räntan på insatserna är uppåt
begränsad och sålunda oberoende • av
överskottets storlek.
10 /
Större delen av överskottet
ungefär tre fjärdedelar — återbares
till medlemmarna i förhållande till
köpesummans storlek. Man menar
nämligen att överskottet har upp- ,
stått därför att köparna betalat mer
än som varit nödvändigt. Vid årets
slut kan detta fastställas och
köparna får då tillbaka större delen av det
överskott de själva skapat. ~ Ge^
nom dessa bestämmelser om
begränsad kapitalränta och återbäring i
förhållande till köpens storlek har
möjligheterna till privatvinst uteslutits
inom de konsumentkooperativa
företagen.
Av betydelse i detta sammanhang .
är . också principen^ om öppet
medlemskap. Vem som helst äger rätt
att bli medlem i en konsumtions- ,
förening, insatsernas antal är alltså
inte begränsat, såsom fallet är med
aktierna i ett aktiebolag. Skullé
medlemsantalet i eri
konsumtionsförening begränsas, kunde ju risk
^föreligga, att de ursprungliga
medlemmarna ville utnyttja föreningen
för privata förvärvssyften, vilket
fullständigt strider mot föreningens
karaktär av konsumentorganisation.
Det öppna medlemskapët har emel- 4
lertid främst sin motivering däri att
man inte velat tillåta en konstlad
begränsning av medlemsantalet, som
kunnat förhindra omsättningsökning
och utveckling till storföretag med
större möjligheter att tillvarata
konsumentintresset.
En följd åv principen om öppet
medlemskap är den politiska och
religiösa neutraliteten:
medlemmarnas politiska Och religiösa åsikter är
ovidkommande ting, för en
organisation, som har att tillvarata det
allmänna konsumentintresset. Därför
är medlemskap i en
konsumtionsförening helt oberoende av
partitillhörighet och därför står
konsumentkooperationen såsom sådan hëlt
neutral gentemot de politiska partierna.
Den venda säkra garantin för att
de kooperativa företagen arbetar i
medlemmarnas intresse är att
medlemmarna själva har den högsta
bestämmanderätten. Därför måste
grundsatsen om demokrati tillmätas
en mycket stor betydelse.
Demokrati betyder här att varje medlem har
en röst. Bestämmanderätten är
alltså inte i konsumtionsföreningarna
såsom i de flesta andra företag med
• flera delägare beroende av det
insatta kapitalets størlek. Om man 4
289
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
