Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel - Konsumtionsföreningarna och KF, av Lars Eronn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handel
konsumtionsföreningarna hade låtit
röstfördelningen avgöras av antalet
insatser, skulle säkerligen de mera
kapitalstarka medlemmarna ha
utnyttjat sin röstövervikt till att
förvandla föreningarna till företag som
syftade till att ge hög förräntning på
kapitalet. Principen en medlem —
en röst är alltså den nödvändiga.
förutsättningen för att de
ovannämnda principerna fö(r
överskottsfördelningen skall bibehållas.
Demokratin ställes emellertid
inför svårlösta problem i så stora
organisationer som de flesta svenska
konsumtionsföreningarna och
framför allt Kooperativa förbundet
utgör. Ett sådant är organisationen av
medlemsinflytandet, som behandlas
här nedan. Ett annat och än svårare
är problemet om medlemmarnas
künnighet och intresse.
Redan grundläggarna av den
moderna kooperationen insåg att
demokratin kräver intresserade och
kunniga medlemmar. Därför
fastställdes såsom en grundprincip att
upplysningsverksamhet skall
bedrivas. Så sker också både i
konsumtionsföreningarna och i Kooperativa
förbundet. Upplysningsverksamheten’
tar sikte dels på att sprida känne-,
dom om kooperation, förenings- och
samhällsekonomi, dels på att sprida
konsumentupplysning — upplysning
om hemekonomiska frågor, varu-.,
kännedom o. d.
Av stor betydelse för
föreningarnas och framför allt för hemmens^
ekonomi har varit och är principen
om kontanthandel, som gäller både
för föreningarnas betalning till sina
leverantörer och för medlemmarnas;
köp i föreningarna.
Konsumtionsföreningarna
De kooperativa idéerna — att
hushållen själva skulle ta hand om
va-rUdistributionen — fick mot slutet
av 1800-talet näring av de
uppenbara brister som på många håll
vidlådde detaljhandeln. Särskilt
kännbart var det utbredda
kreditsystemet, som gav både arbetar- och
jord-brukarhushållen en ständig känsla
av ofrihet. Här och var i landet,
både i industrisamhällen och i
jordbrukarbygder bildades då
konsumtionsföreningar, som vanligen börja-
KONSUMTIONSFÖRENINGARNAS
UTVECKLING 1908—47
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
