Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöfart, av Jan E. Sandin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjöfart
På grund av vårt
lands läge på
Skandinaviska halvön skèr
ungefär 90 % àv det
svenska varuutbytet med;
främmande länder
sjövägen. Landets lång?
sträckta form och långa
kuststräcka har varit en;
gynnsam förutsättning
för en betydande kust-?
fart. Detta medför att
vårt land i förhållande
till sin folkmängd har
en ganska livlig trafik"
i hamnarna.
Vårt land har
gynnats av naturen med
naturliga förutsättningar;
för hamnbyggnader.
Hamnarna i vårt land
besväras ej av
tidvatten, som t. ex. i
Nordsjö-området medför behov
av dyrbara dockhamnar,.
Naturhamnarna återfin-i
nes hos oss oftast i
form av vik- och skär–*
hamnar, men även flod-,
hamnar.
I en del av de största|
hamnarna har
vikkajerna utvidgats genom helt
konstgjorda bassänger
som t. ex. i Stockholm,
Gröteborg och Sundsvall?
Laridhöjningen (i
Norrland ca 1 m per 100 år)
är ett minne från
istiden. Denna uppgrund-1
ning av de norrländska’
hamnarna har
förorsakat en flyttning av
hamnplatserna till allt
djupare vatten. - Som
exempel’, kan nämnas att
Luleå anlades på
1620-talet vid nuvarande i
Gammelstad, dit
sjötrafiken i äldre tider hade
gått. Sedan flyttade
staden ner$t älven till sin
nuvarande plats och för
inte länge sedan har
man byggt den moderna
djuphamnen vid
Svartön utanför den
nuvarande staden. Denna
tredubbla bebyggelse är
Malmlastning ska jer i Luleåhamnen Svartön
Kollossning i Värtan, Stockholm
314
Svenska hamnar
Stadsgårdshamnen i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
