Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motor, av Harald Nielsen - Svensk biltillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motor
En föregångare till bussen, byggd
av Tidaholms Bruks AB 1912.
Förebild är vursten, ett hästfordon med
kuskbock och två bänkar för 3 à 4
personer
Ären närmast före första
världskriget gjordes ett annat försök att
bygga bilar i Sverige. Det var
Åtvidabergs Vagnfabrik som
påbörjade en serie av en personbil av egen
konstruktion, men tillverkningen
lades snart ner igen.
Under första världskriget ställdes
ökade anspråk på de svenska
bilfabrikerna. Scania-Vabis kom fram
med nya motorer på 36—70 hk och
även en sexcylindrig flygmotor på
110 hk, som användes av svenska
militärflyget. Billtillverkningen
ökade Jtill närmare 200 vagnar om året.
Första stortillverkningen
Nu var tiden inne för ännu ett
svenskt företag att försöka sig på
den mycket vanskliga och
kapitalkrävande verksamhet, som heter
bilfabrikation, och nu i
stortillverkning. Första krigsåret, 1914,
grundade flygaren, flygentusiasten,
flygplankonstruktören och fil. doktorn
Enoch Thulin en flygplanfabrik i
Landskrona. År 1919 var denna
fabrik redo att också bygga bilar.
Klokt nog valde man att bygga på
tysk licens, och TV-bilen modell A 20
lades upp i en storserie om 1.000
vagnar. Den tillkom tyvärr i en
olycklig tid, ty nu följde
depressionsåren i ’20-talets början som tog
hårt på många industrier.
Sammanlagt hade ungefär 300 bilar
tillverkats vid Thulinverken, när
biltillverkningen efter några år lades ner.
Ett nytt försök med en ny,
moderniserad Thulinbil gjordes år 1926,
men då hade konkurrensen från de
prisbilliga amerikanska bilarna re-
dan satt in, och 1929 upphörde helt
och hållet denna svenska
bilfabrikation, som startade med ganska
goda förutsättningar. (Thulinverken
fortlever emellertid under namnet
Landsverk.)
Scania-Vabis drabbades så hårt av
depressionen efter kriget, att
företaget måste gå i likvidation, år 1921,
men det rekonstruerades
omedelbart. Den nya ledningen grep sig
verket an med att rationalisera
driften. Malmöfabriken avvecklades och
personbiltillverkningen lades ned.
Fabrikationen inriktades på
lastbilar och bussar, efter hand av allt
större typer, och bolaget strävade
mot att tillverka alla vitala delar
vid egna fabriker. Under åren-fram
till andra världskriget förbättrades
och moderniserades typerna, och
märket fick god avsättning även i
grannländerna. En dieselmotor av
egen konstruktion blev färdig år
1936. Produktionen steg undan för
undan till 300 à 400 vagnar per år.
Tidaholms Bruks AB fortsatte
efter första världskriget i mindre
skala tillverkningen av lastbilar och
bussar med fabriksmärket »Castor»,.
men kunde i längden inte hävda sig
i den allt hårdare konkurrensen
från den utländska
massfabrikationen utan avvecklade slutligen hela
sin biltillverkning år 1934.
Andra försöket i stor skala
I början av 1920-talet hade man
fått erfara vad USA:s
masstillverkning betydde för
tillverkningspriset. I stället för att avskräcka eg-
Den första TV-bilen från
Thulinver-ken 1920. På den tiden strävade man
efter raka kärosslinjer
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
