Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hem och hushåll - Självbetjäningsbutiker, av Rolf Stille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEM OCH HUSHÅLL
Självbetjäningsbutiker
Självbetjäningsbutiken — vågar man kalla den hundratusentals
jäktade husmödrars detaljhandelsdröm? Under decennier, men allra
mest dessa senaste år, när brådskan och hetsen blivit alltmer
påtaglig än tidigare, har den framför butiksdisken tåligt väntande
kvinnan — och varför inte även mannen — önskat sig något annat,
utan att riktigt veta vad, ett bättre system för hela expedieringen
helt enkelt.
Drömmen om »något annat» tog
form i den amerikanska
self-ser-vice-butiken för åtskilliga år sedan.
Det var framför allt på
livsmedelsområdet, som den nya uppfinningen
slog an, helt naturligt, ty där var
behovet av att handla snabbt men
ändå handla bra allra störst.
Self-service, självbetjäning, är nu
också känt i Sverige, fast än så
länge av en ganska liten allmänhet.
Sommaren 1948 fanns det
sammanlagt ett dussintal riktiga
självbetjäningsbutiker i hela landet, samtliga
drivna av konsumentkooperationen,
som 1941 började med att öppna den
kända butiken vid Odengatan i
huvudstaden.
Idén har dock praktiserats t. ex.
på restaurangområdet sedan många
år. Självserveringar har blivit en
viktig inrättning i flertalet större
samhällen. Denna servering är dock
ingen hundraprocentig self-service
— hela tiden är det biträden, som
står bakom bardisken och lägger för
av de portioner och rätter som
önskas.
Det gamla automatsystemet var
méra konsekvent, men krävde så
pass omfattande och dyrbar
apparatur m. m. att det så småningom
övergavs. Kanske kommer det snart
tillbaka i ny gestalt, alltéftersom
man kan hitta på bättre maskinell
utrustning.
Detsamma gäller andra slags
automater, t. ex. för cigarrer och
cigarretter, som danskarna länge haft,
eller för flaskmjölk, tändsticksaskar,
biljetter, läppstift, nylonstrumpor,
grammofonskivor och mycket
annat, som amerikanerna prövat.
Automatsystemet är förträffligt för
vissa massartiklar av standardiserad
typ, men ger naturligtvis inte samma
möjligheter till urval och sortering,
som den rymliga butiken, och kan
därför inte ersätta den öppna
affären. Undersökningar har visat, att
omkring 80 % av
livsmedelshandeln i USA är av self-service-typ.
Men man har därjämte prövat på
självbetjäningen i egentliga
lant-affärer, som säljer t. ex. redskap
för jordbruket och trädgårdarna,
arbetskläder m. m. Också i en del
varuhus har denna försäljningsform
prövats, även om svårigheterna
härvidlag är betydligt större än när
det gäller de behändigt förpackade
konservburkarna, pappkartongerna
och cellofanpåsarna, som skyddar
livsmedelsbutikens olika varor.
Hittills har detaljhandeln byggt
1 en självbetjäningsbutik spar
husmodern även dyrbar tid
371
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
