Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen, av Arvid Eldh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reläförfarandet genorti de olika
byråerna sker automatiskt.
I redaktionellt avseende är
London traditionellt nyhetscentrum och
europeiskt högkvarter för de stora
nyhetsbyråerna, men i trafiktekniskt
hänseende har Frankfurt nu
kommit att bli centralen.
I UP-orgànisationen t. ex. är
London insamlingscentralen för
nyhetsmaterialet från Europa, Främre
Orienten, Afrika och Indien,
varifrån det sedan går vidare till New
York. För den europeiska tjänsten
— alltså det material som skall gå
till tidningarna i Europa är
London dessutom redigeringscentrum.
Men det är i Frankfurt som man
sitter som spindeln i nätet och
dirigerar trafiken mellan byråerna.
För distributionen till tidningarna
inom Sverige är de båda
amerikanska byråerna handikappade
gentemot TT, som har sitt eget
tele-printernät. UP och AP får här,
förutom till de traditionella
kommunikationsmedlen (telefon pius
dikta-fon till landsorten och bud inom
Stockholm) hålla sig till det svenska
telex-nätet eller ATG-nätet som det
heter i Telegrafstyrelsens
terminologi.
Detta ATG-nät är i princip
detsamma ifråga om telegrafi som det
automatiserade telefonnätet för
telefoni. Den viktiga skillnaden är
emellertid att även interurbana
té-leprinter-»samtal» kopplas
automatiskt med fingèrskivan. Varje
abonnent i detta ATG-nät har sitt
nummer, vüket man bara behöver slå
när man vill fjärrskriva till
abonnenten. En annan möjlighet är att
man med s. k. rundskrivning kan
skriva samtidigt till flera apparater
exempelvis i Danmark och Norge.
Tyvärr är emellertid det svenska
ATG-nätet av flera samverkande
orsaker ännu föga utvecklat. Det är
^ndast några få tidningar och
företag som håller sig med abonnemang.
Hur en nyhetsbyrå arbetar
Det journalistiska arbetet på en
amerikansk nyhetsbyrå har också
sin alldeles speciella stil.
Redaktionen är som regel ett enda stort
rum, dit också
teleprinterapparater-na är indragna, tillsammans med
telefoner, skrivmaskiner och massor
av medarbetare. När hela den appa-
TT-distribution med teleprinter till
tidningar i Stockholm och landsorten
raten är i gång är deri enda
samtalsformen som är möjlig den att
var och en talar för sig själv — och
knappt det. Men systemet hàr också
sina fördelar. Ingen tid förloras med
förflyttningar: inom lokalerna och
den ansvarige vid »de sken» har
större möjligheter att leda sin stab.
»Desken» är det begrepp som
symboliserar hela det amerikanska
arbetssystemet. Konkret är det’ ett
stort skrivbord, organisatoriskt
centralen i arbetet. På de stora
byråerna i London finns också en
europeisk, desk, en amerikansk osv. som
sköter allt material till Europa resp.
Amerika osv.
Stilistiskt sett har
nyhetsbyråernas teknik utvecklats mot en
pregnant skrivstil, avsedd att spara
både tid, utrymme och pengar. Men
först som sist är det »leaden» som
karakteriserar det amerikanska
byråmaterialet. En »lead» är en kort
upptakt till en historia, skriven och
komponerad så att den i några få
ord ger det väsentliga, mest
intresseväckande och rubrikskapande.
Historien utvecklas därefter detalj för
detalj i korta„ meningar och mèd
talrika »paragraphs» (nya styeken).
»Bulletin» slutligen är de
amerikanska byråernas
telegraferingstek-niska term för iltelegram. I den
oändliga ström av meddelanden som
dygnet runt går övèr byråernas
lea-sed wires får förekommaride
bulle-tirier prioritet, liksom trafiken får
gå åt sidorna på gatorna vid
ambulans- och brandkårsutryckningar.
Då klingar också teleprintrarnas
, klockor i hela systemet för att väc^
ka personalen ur den vanliga
rutinen.
447
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
