Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrott och sport, av Sten Svensson - Sommarolympiaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
idrott och sport
Sommarolympiaden
De moderna olyinpiska spelens födelsedag kan fixeras till
midsommarafton 1894, då fransmannen Pierre de Coubertin (1863—1937) i
Palais de la Sorbonne framladek sina planer på ett återupplivande av,
antikens spel inför ett internationellt auditorium, som kallats till
Paris av UVnion des Societés Frangaises de Sports Athlétiques, vars
sekreterare de Coubertin var. Förslaget vann gehör. Internationella
Olympiska Kommittén bildades och Aten erhöll uppdraget att
anordna de första spelen 1896.
De nominellt XIV:e —
Atenspe-lén 1906 var blott »extraspel» och
/ inga spel hölls 1916, 1940 eller
1944 — men i själva verket elfte
olynipiska spelen hölls i London 29
juli—14 augusti 1948 med Wembléy
Empire Stadium och Werhbley
Empire Pool som huvudarenor. 58
nationer var representerade av ca
6.000 idrottsmän, vilket betecknar
ett nytt rekord i spelens historia,
och även publikanslutningen
innebar nytt rekord.
Sverige, som deltagit i samtliga
tidigare spel -r— i Aten 1896 dock
blott med en man — med undantag
för St. Louis 1904, sände/en trupp,
som räknade 192 aktiva, varav 21
damer. Truppens start emotsågs i
hemlandet med spänt intresse och
förvändningar, som ytterligare
stegrats efter den dominerande
svenska insatsen i vinterspelen.
Naturligtvis infriades inte dessa
förhoppningar på alla punkter, men å
andra sidan gick det i vissa grenar
över förväntan och som helhet kan
den svenska insatsen i London 1948
utan tvekan betecknas som
Sveriges hittills starkaste i
sommarspelens historia. Bl. a, lyckades Sverige
nu för första gången vinna en
slät-löpningssëger, därtill på en så
»klassisk» distans som 1.500 m.
Fotbollslagets marsch fram till guldmedalj,
brottarnas vaktslående kring sin
världshegemoni, återerövrandet av
ledarställningen i modern femkamp,
Gert Fredrikssons tvenne
guldmedaljer i kanot oqh gångarnas
starka insatser var andra händelser,
som utlöste tillfredsställelse och
glädje i vida kretsar.
Facit av Sveriges insatser i
sommarspelen genorh åren framgår av
följande medaljstatistik, beträffande
vilken bör observeras, att de
medaljer, som vanns i London 1908 i
vintergrenarna ej medtagits, då de
rtedovisas under vinterspelen.
År vi III P. Pl.
1896 — —: — — ._.
1900 i — — 1 1 _•
1906 2 5 7 23 7
1908 7 5 10 41 3
1912 24 24 17 137 1
1920 17 y 19 25 114 2
1924 4 13 12 50 5
1928 7 6 12 45 i 4
1932 9 5 9 46 3
1936 6 5 9 37 6
1948 17 11 17 90 2
9ä 93 584
Genom sin poängskörd i London
passerade Sverige Frankrike i
poängstatistiken för samtliga
sommarspel, vilken nu har följande
utseende: 1) USA 1.665 p, 2)
Storbritannien 699, 3) Sverige 584, 4M
Frankrike 549, 5) Tyskland 446, 6)
Finland 393.
Londontävlingarna1 var, trots att
de missgynnades av vädrets makter
vilka först bjöd rekordvärme och
därefter dagligai regnskurar, av
genomgående hög klass, vilket bl. a.
tog sig uttryck i ett 30-tal nya
olympiska rekord i friidrott,
simning och tyngdlyftriing. Även
världsrekorden överträffades och sålunda
nådde spelens mest framgångsrika
deltagare, holländskan Fanny
Blan-kers-Koen, nya världsrekordtiden
11,2 i 80 m häck, medan USA:s lag
på 4x200 m frisim sänkte
världsrekordet till 8.46,0. Vidare slogs en
rad Världsrekord i tyngdlyftning och
för Sveriges vidkommande blev det
tre nya svenska rekord i friidrott,
Rune Larssons 51,9 på 400 m häck,
nått i ett mellanheat och för några
timmar även olympiskt rekord,
Arne Åhmans* 15,40 i tresteg s samt
Ann-Britt Leymans 5,57 i längd. ’
448
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
