Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tromp och Krans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I TROMP OCH KRANS. 59
finnas en jösse till i hagen där. Det var godt
om hararna på den tiden, för jag hållde efter
räfvarna där i trakten. Och det gick bra att
jaga dem ined, för då blefvo inte hundarna
förvillade af de förbannade rådjuren, som nu
fördärfva all hederlig harajagt. Nu kan en inte
släppa en hund i hagamarken, utan att han skall
få upp rådjur, och sen så kan en allt hälsa adjös
med hunden för den dan, om det är något godt
med honom. Nej, då för tiden, då var det
roligt att jaga hare. Jag vet den dag, när det
var grann spårsnö före jul och hararna trodde
som bäst, som jag kunde smälla fam saks stycken
på dagen. — Jä, det stod, min lif, inte länge på,
innan Tromp gläfste till igen, och de andra
hundarna skällde med, men de fingo då aldrig
se en skymt af haren. Jag sprang i håll igen,
och den haren fick la också brådt med att stanna.
Hihi! Och jag tyckte la, jag hade gjort det
riktigt på karlavis.
Men då så kommo både harrarna och jägarna
framspringande. Och hairarna voro himla
förbannade.
»Hvad i helvete är detta för en ordning?»
skreko de. »Tror du, att jagten är ställd till,
för att du skall få skjuta hararna?»
Jag kunde rent ingenting säga.
»Tror du, att vi ha rest hit ända nerifrån
kåne och Dannemark för att höra på dina
skitne skott?» tyckte "de.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
