Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars på Skogsmaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lans af honom att köpa en ny ko för. |
skulle jag sen få betala af med tio riksdaler om j
’ året. Någon ränta ville lian inte ha. 1
Nti var jag karl igen, Och krafterna kom!
snart tillbaka, så att jag Tar god till att sköta
både min egen torfva och mina dagsvärken, j
Det enda, som, tryckte mig, var, att jag ständigt)
skulle behöfva gå och träla hos min värste ovan,|
för det var han Björn. Jag kunde aldrig se!
honom för mina ögon, utan att det gick som
ett skott igenom min kropp, och min näfve knot
sig, om den så höll i guds gåfvor. — Vi hade
väl kunnat flytta ifrån honom och ta oss ett]
annat torp, men vi visste ju, hur svårt det värj
att få något nytt; och hårdt skulle det varit]
ock att lämna det, vi hade, sen vi nu en gång]
hade fått upp det i ordentligt bruk.
Året därpå skulle Björn ställa till med ny-|
odling borta i skogen. Visst var han rädd om|
sin skog som om Ögat och han fick aldrig nog
betaldt för sina pinnar, när sundälingarna kom
ditupp för att köpa sig litet till vedbrand. Men
han tänkte vinna så mycket på den däriga
odlingen. Först och främst så fick han större]
åkerjord, det yar en sak, det, och så skulle han j
sälja en del af timret och alla toppar och grenar j
och ta bra betaldt, och därtill så skulle han ta j
undan timmer till en ny ladugård åt sig själf.
Så att det var nog klokt uträknadt. I
Nu blef det värre slit än nånsin för oss |
torpare. Björn var rent ifrån vettet — han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
