Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
vinst av böckerna: sin kunnighet i trädgårdsskötsel»,
anmärkte Mia.
»Det hjälper inte, barn. Det beror på, alt jag
varit lite tilltagsen och halt tur, säga de. Det är
rätt, men bara till hälften. Jag pekar på klockare
Nyström. Han kom hit så fattig, att han knappt
hade kläderna på kroppen, och hans lön var så usel
att det var skam åt det. Men han började skriva
handlingar åt bönderna — vilket de kunnat göra
själva — hålla auktioner o. s. v. Och nu är han rika
karlen och så gott som oumbärlig. Han lurar dem
visserligen inte efter skattesystemet, men gör
ingenting för intet. Och så är det alltid. Hlla mjölka
bonden, emedan han låter sig mjölkas. Hur skall
man bära sig åt för att få honom att söka efter
vetandets skatter lika ivrigt som han nu likar elter
ägodelar? Hur skola vi bära oss åt för att lära
honom, att han kan njuta mera av kunskapsrikedom
än av pengar — och framför allt, att det ena följer av
det andra, men att han begagnar en förvänd ordning,
d. v. s. söker det först, som han skulle sätta i
andra rummet?»
Han tycktes vänta ett ord från Gellertz, men
då denne ej sade något, fortfor han:
»En höjd upplysning skall göra folket mäktigt
att skörda större fördel av sitt arbete och göra det
ödmjukare. Tänk blott på det gamla, lite fula, men
så betecknande ordspråket: »Svenske bonden är
lika snål efter jord som den lede efter själar’. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
