Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
ligger mycket tänkvärt däri och vi skola vara
rättvisa, då vi tala även om bonden. Vi skola inte
framställa honom såsom felfri. Det vinna vi intet
med».
Mia urskuldade bonden med att tänka på vad
Gellertz sagt om att vara född som arvinge till en gård.
»Det beror också på vår vansinniga
utsöndringslag», sade Gellertz.
»Sant. Men inte bara på den. Det ger större
anseende att vara en fjärndelsbonde än att vara
åttondelsbonde. Men bonden i allmänhet förstår inte,
alt det är större fördel att sköta ett tunnland väl
än två illa. Jag har prövat det, och klok var jag,
som tog min Mats ur skolan i tid. Jag Iick
Ijärn-delen elter min far och försökte med ett och annat:
täckdikning, fleråriga vallar, jordblandning m. m.,
som jag läste om i mina böcker. Men så bra än
detta var, var det inte bra. Jag rättade inte munnen
efter matsäcken: gården var för stor och mitt
förlagskapital för litet. Jag kunde inte hålla
tillräckligt med vare sig folk, kreatur eller dragare. Ett par
missväxtår kommo, och så måste jag gå från hela
bunten. Och det hade jag sluppit, om jag fått ärva
hälften så mycket. Änej, inte allt förlorade jag. Det
här fick jag kvar. Det är fyra tunnland, som då
visserligen sågo annorlunda ut än nu. Men på dessa
fyra tunnland reder jag mig bättre än bonden, som
har gården, bara lör alt jag har läst lite mer än han
och har litet större tålamod. Skulle inte vem som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
