Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
helst kunna sätta ner några fruktkärnor i jorden
och själv dra upp träd i stället för att köpa av mig?
För alt jag har en så simpel inrättning, som en var
kunde göra, den där drivbänken, får jag sälja
kål-och rotplantor åt hela socknen. Det är bara ett
par exempel. Hur blir inte jag beledd för att jag
kör min ko! Det är, förstås, bättre att föda en oxe
årel om eller, om man inte har någon sådan, få
låna och följaktligen plöja och skörda först sedan
alla andra gjort det–– Men man förstår inte, att
det är bättre att ha litet och sköta det riktigt––
Förstode man det, så hade man börjat en bra
vändning åt det riktiga».
»För den skull behöver hemmansindelningen
upphävas», sade Gellertz.
»Ja, det är nödvändigt. Vi ha fått
ägodelnings-rätt, men den kom trettio år lör sent och är för
övrigt blott en halvhet. Vill någon köpa en jordbit,
så svaras det: ’Jag vill inte ha något patrask på
mina ägor’. Eller drar man sig för
skifteskostnaderna — att nu inte tala om att en sådan utskuren
jordbit är oskäligt dyr. Men staten skulle sälja sin
jord, stycka ut den i småbitar och lämna dem på
skapliga betalningsvillkor. Det vore bättre än att,
som nu, inte ha någon egentlig vinst av den.
Majorsbostället här är utarrenderat. I kontraktet till—
låtes nödig rödjning, och arrendatorn har i år
huggit hundra famnar björkved–– Ämerikanarne
förstå sin sak bättre, och därför far folk dit. Där är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
