Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän politisk öfverblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN POLITISK ÖFVEBBLIOK.
11
till en penningaristokrati, den högre s. k. bourgeoisien eller
rikare medelklassen. Men endast skenbart hade
betydelsen varit ringa. Julirevolutionen hade i det land,
Frankrike, hvarifrån vår världsdel blifvit van att mottaga
bestämningar, å nyo på ett afgörande sätt tillbakavisat
legitimitetens envåldssyften och därmed äfven brutit den gamla
fördomen om de f. d. privilegierade klassernas
företrädesrätt att sätta sin prägel på statslifvet. Att med
julirevolutionen medelklassen verkligen börjat taga ledningen fick
sin bekräftelse af verkningarna i England, där genom
parlamentsreformen aristokratien i Underhuset måste maka åt
sig för det inflyttande borgerliga samhället. Af hvilken djup
betydelse den demokratiska tankens framsteg i själfva verket
var, framgår i stark belysning däraf, att det är från
julirevolutionen, som de egendomslösa kroppsarbetarne kunna
datera sin fullt medvetna och själfständiga kamp för vinnande
af en inflytelserikare samhällsställning och en större andel
af detta lifvets njutningar. Kroppsarbetarne hade hittills
varit medelklassens bundsförvanter i striden mot feodala
medeltidslämningar och klassföreträden, och de blefvo nog
så i viss mån äfven sedermera. Men från och med det
faktum, att — såsom en synbar följd af julirevolutionen —
medelklassen eller förmögenhetens och bildningens män
visade sig skola såsom det tredje ståndet stadga sitt inflytande
vid sidan af eller möjligen framom börden, började det
fjärde ståndet^ d. v. s. hufvudsakligen de egendomslösa
kroppsarbetarne, betrakta den industriidkande eller öfver
hufvud borgerliga och burgna medelklassen (bourgeoisien)
såsom just den motståndare, som borde bekämpas. Äfven
nationaliteternas sträfvan till fastare sammanslutning, hvar
inom sig, hade hämtat näring af 1830 års väckande
händelser; men denna tanke behöfde ännu vtterligare mogna.
Ännu hvilade också utan allmännare och väsentlig
förändring: den »heliga alliansens» anda med tryckande tyngd
öfver Europas land och folk. Missnöje och oro under
känslan af svikna förhoppningar uppfyllde sinnena inom större
delen af den europeiska kontinenten. Då ljöd plötsligt det
budet, att de revolutionära krafterna å nyo voro i häftig
Medelklassens
genom
julirevolutionen
växande
betydelse.
Reformakten i
England 1832.
Fjärde
ståndets framträdande.
Nationalitetsidéens tillväxt
från
julirevolutionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
