Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän politisk öfverblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 NYA HISTOBIEN EFTER 1815.
verksamhet i själfva sin hufvudkrater, Paris. Ludvig Filip
hade i alltför ringa grad ådagalagt det folkliga sinne, som
man af honom väntat. Hans regering, den s. k.
julimonarkien, hade sitt stöd endast i den förmögna medelklassen,
som visade sig vara ett alltför svagt underlag för hans
vacklande tron, då de i omyndighet hållna samhällslagren,
retade af hans hårdnackenhet, samlade sig till dess
omstörtande. Upphöjd genom revolution, föll han genom
revolution, hvilken nya omstörtning efter tidpunkten för dess
inträffande fått namn af februarirevolutionen. Skakningen
i själfva Frankrike blef så mycket våldsammare, som den
kroppsarbetande parisiska befolkningen, dårad af de
nymodiga socialistiska och kommunistiska lärornas gyckelbilder,
nu för första gången med samlad styrka och själfständiga
syften i vild revolt skred till angrepp mot egendom och
samhälle. Försöket misslyckades men kostade strömmar af blod.
Frankrike blef emellertid å nyo republik — för tillfället.
De särskilda rikenas historia skall för oss något
närmare belysa, huru den politiska Jordbäfningen rullade fram
öfver Europa, huru frihetsanden endels segrade men
mestadels dukade under. Hvad här bör inregistreras är först och
främst, att åtminstone i ett af Europas hufvudland,
stormakten Preussen, envåldssystemet måste vika, sedan en
blodig barrikadstrid på Berlins gator talat sitt allvarsamma
språk till Fredrik Vilhelm IV. Så inryckte Preussen, sedan
det erhållit sin författning, i de konstitutionella staternas led.
Men tyska riket, likt en bisvärm utan vise, sökte förgäfves
en fast punkt, kring hvilken den oroligt irrande nationelt
kunde samla sig till enhet och styrka. Dess sträfvanden
öfver hufvud till ett bättre tillstånd röjde ännu en sådan
omognad, en sådan motsats mellan staterna och en sådan
lidelsefull partiyra, att man knappast kan beklaga
misslyckandet eller förvåna sig öfver det återfall under polismyaj
digheters och jesuiters inflytande, som blef misslyckandets
följd. Den orediga tysk-nationella känslostämningen sökte
och fann utåt ett aflopp i det från Sveriges historia bekanta
krig, som af tyskarne i Holstein och Schleswig tillställde*!!
akt och mening att lösslita de nämnda hertigdömena från
[-Februarirevolutionen 22-24-]
{+Februarirevo-
lutionen 22-
24+} febr. 1848
Det 4:e
ståndets första
stora slag:
barrikadstrid
på Paris’ gata
23-26 juni
1848.
[-Februarirevolutionens-]
{+Februarirevo-
lutionens+}
följder.
Barrikadstrid i
Berlin 18-19
mars 1848.
Preussens
författning af 31
jan. 1850.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
