Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKBIKE.
129
grad välgörande på näringslifvet. Det stigande välståndet med
dess följd af belåtenhet kom Napoleon till godo. Genom
att med vapenmakt återställa påfvens myndighet i Kom
stötte han sig visserligen med republikanerna men vann i
stället det kyrkliga partiet, som kunde vara honom till större
nyjta. Svagheten hos det sammelsurium af partier, som
nationalförsamlingen företedde, eggade Napoleons hopp att
genom en vädjan till nationen i dess helhet kunna
uppstiga till den höjd, som motsvarade hans ärelystnad och
hvarifrån han kunde trotsa sina motståndare. Så utförde
han på den månadsdag, som frejdats af hans farbroders
kejsar-krönings och seger vid Austerlitz, sin allbekanta statskupp,
därmed brytande den högtidliga ed att försvara
konstitutionen, som han »i Guds och det franska folkets närvara» hade
svurit. Hans förnämsta motståndare — bland dem Thiers
och Cavaignac — häktades hoptals i sina hem eller
annorstädes, nationalförsamlingens lokal besattes med trupper,
och församlingen själf förklarades upplöst. De republikanska
ifrarnes barrikader visade sig vanmäktiga mot krigsmaktens
skoningslöst härjande gevärssalfvor. Såsom stillande medel
användes dessutom deportationer och landsförvisningar.
Bland de landsförvista befunno sig; Thiers och Viktor Hugo.
Fader Rousseaus lära om folksuveräniteten befanns
emellertid böra återupplifvas såsom en mycket tjänlig apparat för
enväldet. Så vädjade Napoleon förtröstansfullt till den
allmänna folkomröstningen, och nationen gaf med mer än 7
mil-lioner röster sitt bifall till det skedda samt uppdrog desslikes
åt Napoleon att utarbeta en ny författning på de grunder,
han vid sitt vädjande funnit godt föreslå. Bland dessa var
äfven den bestämmelsen, att republikens styrelse anförtroddes
åt Napoleon för en tid af tio år. Napoleon, som nu tog
sin bostad i den gamla konungaborgen Tuilerierna, stod
redan vid trappstegen till sin ärelystnads mål, kejsarkronan.
Lik en stark vind, som skall blåsa ut sitt mått af kraft,
löpte också nu den nya franska folkopinionen i raskt tempo
sin bana ut. Ett senatsförslag om Napoleons upphöjelse till
kejsare med arfsrätt för hans efterkommande besvarades af
det »suveräna» folket med nära 8 millioner jaröster. Frank-
General
Oudinot
återförde påfven
till Rom juli
1849.
Statskuppen
2 dec. 1851.
Ny
folkomröstning 20—21
nov. 1852.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
