Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STORBRITANNIEN", 203
och den engelska politikens »Hotspur»,1 hade med
all af den allmänna meningen varit kabinettets
strids-npet. Det stora indiska uppror, som utbröt kort efter
orientaliska kriget, var helt visst till en del ett verk af
Rysslands hämnd. En verkan till välsignelse hade upproret
däri, att styrelsen öfver det engelska Ostindien fråntogs
ostindiska kompaniets snikna krämarfurstar och
öfverflyttades till engelska kronan. Ett nytt krig med Kina afbröt
den fredliga politik, i hvilken England eljest åter fann behag.
Med mycken fridfärdighet och sinneslugn lät Storbritannien
den föfriga världen ha sin gång, så länge ej egna
industri-och handelsintressen kommo med i spelet och inverkade
på dess nerver. Men en nervretning af sådant slag var
redan det stora inbördeskriget inom nordamerikanska
unionen. Uteblifvandet eller fördyrandet af den bomull, som
från sydstaterna plägade tillföras England, förorsakade ett
obehagligt afbräck i dess industri. Det brittiska
köpmanshjärtat var på sydstaternas sida äfven af andra skäl.
Sydstaterna, själfva utan industri, skulle, frigjorda, blifva en
ännu mer betydande marknadsplats för brittisk industri,
och de norra staterna, öfvergifna af de södra, skulle
svårligen kunna störa England i dess herravälde på hafven.
Nog af, deltagandet för slafvarne synes för England hafva
varit en svagare bevekelsegrund än köpmannaintresset. Vi
känna redan den engelska gästfriheten mot sydstaternas
kapare och den förbittring hos de norra stamfränderna på
andra sidan Atlanten, som däraf blef en följd. Detta hat
var så mycket farligare, som därtill anknöt sig den ryska
politikens mot England fientliga stämplingar och de till
Nordamerika i hundra tusen-tal invandrade irländarnes i
fenier-förbundet framträdande hämndbegär. Med stöd af Unionens
politiska välvilja vågade Ryssland, obekymradt om sin
brittiske vedersakare, fortsätta sina smygande framsteg i Asien,
och genom köp af den hittills ryska halfön Alaska erhöll
Unionen en ny anfallslinle emot det brittiska Nordamerika,
till hvars lösryckande från England planer voro i görningen,
1 m hetsporre, brandhjärna, hetlefrad människa; benämning på en
mot Henrik IV upprorisk ädling.
Indiska
upproret 1857;
s. 45.
Palmerston
förste minister
1855—1858:
1859—1865.
Russell
utrikesminister
1859—1865.
Nytt krig med
Kina 1857—
1858; 1860.
S. 22.
S. 22.
Fördrag om
Alaska 1867.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
