Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holland och Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nomgår tiden och delvis varit en följd af rådande
arbetslöshet.
Belgiens konung, Leopold af Sachsen-Koburg, visade
sig vara en förträfflig regent, som, på samma gång
författningstrogen och politiskt klok, förvärfvade sig stort anseende
både inom och utom sitt land. Inre partistrider kräfde hela
hans rådklokhet. Där stodo emot hvarandra ett
demokratiskt och ett i konservativa åskådningar styfnadt, katolskt
prästerligt parti. Vänner i gemensamt hat till Holland,
blefvo de två partierna sedan åter fiender, något i dvlika
fall vanligt. Februarirevolutionens stormvind passerade, tack
vare den stadga regeringsmakten vunnit, helt lindrigt förbi
men medförde likväl den förändring: i demokratisk riktning;,
att valrätten något utvidgades. Leopold I efterträddes af
sin son, Leopold II, under hvars "regering partibrytningarna
fortsatts och genom socialistiska inflytelser alltmer tilltagit
i häftighet. Under sådana förhållanden och efter våldsamma
gatuoroligheter på skilda håll skedde i den belgiska
författningen ett plötsligt språng, då för val till
representanternas kammare allmän rösträtt infördes, likväl med tillämpning
af graderad röstskala eller s. k. pluralsystem. Trots denna
rösträttens utsträckning och en hop socialisters inträde i
kammaren, har det påfviska prästpartiet (de klerikala) för lång
tid tryggat sin öfverväldigande majoritet. Äfven Belgien
åtnjuter s. k. garanterad neutralitet, något som dock
ingalunda anses betryggande för dess själfständighet. En fullt
genomförd värnpliktslag synes dock, till följd af det
makthavande partiets obenägenhet, icke hafva kommit till stånd.
I sin egenskap af att vara ett stort industriland med en
talrik, missnöjd arbetarbefolkning, bland hvilken särskildt
grufarbetarne synas föra en mycket tröstlös tillvaro, är
Belgien en lifligt verksam härd för den socialistiska
upp-viglarrörelsen, och vår samtid har bevittnat de häftigaste där
framträdande utbrott af kroppsarbetarne? bittra sinnesstämning.
Belgiens konung är tillika Kongostatens suverän och
har testamenterat sina rättigheter såsom sådan till belgiska
staten, men riksdagen har visat sig föga lifvad för att mottaga
den kungliga, med stora vanskligheter förenade presenten.
Leopold I
1831—1865.
Leopold II
1865—
Ny vallas;
1893—1894.
Belgiens
neutralitet garanterad 1838.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
