Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schweiz.
Gamla missförhållanden och samhällsbrister hade beredt
det revolutionära Frankrike tillfälle att med vapenmakt
omgestalta Edsförbundet till en enda odelbar helvetisk republik,
som, utan själfständighet, endast var en afglans af den
franska. Napoleon återställde genom den s. k. mediationsakten
det gamla statsförbundet, dock så, att landet i sin helhet
var att betrakta som ett af det napoleonska kejsardömets
lydländer. I känslan af ett förhatligt beroende upphäfde
det schweiziska folket mediationsakten redan före Napoleons
fall. Men under de häftiga meningsbrytningar, som därefter
följde, syntes landet nära att falla i anarki. Wienkongressen
ingrep, ehuru med tämligen lätt hand, äfven i de
schweiziska angelägenheterna, tillade 3 nya kantoner, nämligen
Wallis, Neufchåtel och Geneve, och erkände Schweiz såsom
en för all framtid och under alla förhållanden neutral stat.
Sin författning fingo schweizarne bestämma. Men, såsom
tiden närmast efter Napoleons fall var en reaktionens tid,
så blef också den författning, schweizarne gåfvo sig, icke
så mycket en ny författning som fastmer, om än icke i allt,,
en återgång till gamla förhållanden p.å basen af de särskilda
kantonernas själfständighet. Enhetsbandet var ytterst svagt,
och inom kantonerna rådde fortfarande en del gamla
miss-förhållanden, oförenliga med den nya demokratiska
tidsanden, som för en tid var undertryckt men icke förkväfd.
Schweiz blef således icke heller nu det idylliska
herdefolks och den folkliga jämlikhets land, som man så gärna
velat föreställa sig. Så t. ex. förekommo ännu gamla
politiska klassåtskillnader, korporationer med särskilda
förmånsrättigheter, städer med oskälig öfvervikt öfver landsbygden*
’Plötsligt och såsom af en häftig knuff träffades Schweiz af
budet om franska julirevolutionen. Det demokratiska partiet
sattes i häftig, oemotståndlig rörelse och omgestaltade, med
segrande idéers vanliga böjelse för öfverdrift, i en mängd
kantoner författningarna till sin fördel. De liktänkande
.demokratiska kantonerna slöto förbund. A andra sidan
Del 2, s. 366.
Del 2, s. 378.
Reaktion i
Schweiz,
författningen af
år 1815.
Verkningar af
franska
julirevolutionen.
Demokratiskt
förbund 1832.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
