Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turkiets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TURKIET.
265
gin diet, som den sjuke anses böra följa. Så väl Tyskland
som Frankrike, båda medtagna af det stora krig, de kort
förut utkämpat mot hvarandra, behöfde hvila från krig, och
i själfva England, som eljest af handelsintresse önskade
Turkiets bestånd, var den allmänna meningen, upprörd öfver
de begångna grymheterna, mycket ogunstigt stämd mot
»den sjuke mannen». Tillfället var åter gynnsamt för
Ryssland. Vid den turkiska regeringens styfsinta vägran att
underkasta sig främmande intrång på dess
själfbestämnings-rätt, sattes de ryska härarna åter i rörelse. Förloppet af
detta krig, freden i San Stefano, lord Beaconfields ingripande,
Berlinkongressen och dess bestämmelser känna vi. Turkiet
behöll i Europa såsom verkligen sitt eget hufvudsakligen
endast Tracien, Macedonien och Albanien eller en tämligen
bred landremsa mellan Svarta och Egeiska hafven samt ön
Kreta. I Asien hade det förlorat Kars-Batun till Ryssland
och Cypern till England. 1 Afrika gick snart Tunis
förloradt till Frankrike. Hvad Egypten beträffar hade
därstädes Is mail, en ättling af Mohammed Ali, mot kontant
erkänsla blifvit af sultanen upphöjd till kediv (= härskare,
Stormäktigste konung eller något dylikt) med mycket
vidsträckt fullmakt. Snart gjorde sig England, på sätt förut
visats, till herre därstädes, och Egypten kan svårligen
numera räknas bland Turkiets provinser, ehuru Portens
öfverhöghet icke formligen upphört.
Men oaktadt all lemlästning skulle Turkiet, med en
asiatisk areal mer än tre gånger så stor som Frankrikes och
med till stor del ypperlig naturbeskaffenhet, kunna vara ett
af världens mäktigaste och rikaste välden. Men det är
tvärt om ett af de fattigaste och har länge nog, åtminstone
hvad dess tillvaro i Europa beträffar, synts lefva på Europas
nåd. Man kan icke förneka, att den turkiska regeringen
gjort betydande ansatser att följa med den europeiska
utvecklingen och tillägna sig grundsatser och
förvaltningsformer, som ansetts utgöra det europeisk-kristna statslifvets
öfverlägsenhet. Turkiet har till och med erhållit en
för-fattning;, som skulle göra det till en konstitutionell monarki
med en riksdag på två kamrar. Men sedan sitt första sam-
Rysk-turkiska
kriget 1877—
1878.
S. 34.
S. 50.
Ismail kediv
1867.
Sid. 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
