- Project Runeberg -  Nya Sherlock-Holmes historier /
38

(1910) [MARC] Author: Oskar Wågman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lord Aberville’s systerdotter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38
— Hollah, sirl Jag är väl på rätt stråt? 221
B Bakerstreet? — såg det på plåten öfver dörren.
Och ni är ju mannen? Tunn höknäsa, pergament-
artadt skinn, fingrar fläckiga af syror, fiolen på
bordet och tobakspipan urknackad på mattan — all
rightl ni är mannen, ni är Sherlock Holmes.
Den person, som med denna ogenerade hälsning
beträdde min väns mottagningsrum, var en under-
sätsig, något korpulent herre med lätt gråsprängdt
hår, blomstrande färg i sitt renrakade, fylliga an-
sikte samt ett par små grå, utomordentligt lifliga
ögon. Om dräkten också ej bar vittne om här-
stamning från Strands hypereleganta skrädderi-
etablissement, så ådagalade den i desto högre grad
sin ägares lyckliga ekonomiska ställning.
Min vän Holmes är, som bekant, en öfverlägsen
ande, vida upphöjd öfver småsinne och konventio-
nella bruk. Han blef ej, som ni eller jag kanske
blifvit, stött öfver fi’ämlingens originella uppträ-
dande, utan log sitt vackraste leende — hvilket
dock, sanningen att säga, endast relativt taget var
vackert — och sade: “hvarmed kan jag stå till
tjänst? Jag är Sherlock Ho!mes.“
I stället för att svara, slog den egendomliga be-
sökaren sig ned i en länstol.
— Trefligt att se er, sir, tusan så trefligt. Mer
än en gång har jag sagt till Stratch: vore lustigt
träffa den göken Holmes. Vi ha haft att göra med
hvarann förut, sir. Ni är en knepig karl, men jag
drog er allt vid näsan ändå. Hvasa? Ha-ha-iia!
Holmes stod som ett lefvande frågetecken. Blotta
antagandet, att han, Sherlock Holmes, kunde dra-
gas vid näsan, var så häpnadsväckande absurdt,
att det ej kunde uppväcka någon vrede, endast
undran.
— Ni drog vid näsan? Hur? När?
— Jo jo men, ditåt lutar det allt, ha-ha-ha!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:28:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyaholmes/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free