- Project Runeberg -  Nya Sherlock-Holmes historier /
118

(1910) [MARC] Author: Oskar Wågman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spöket på Nedwoodhouse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118
house vissa uttryck, som mera stodo i samklang
med hennes forna än närvarande samhällsställning.
Mitt läge var onekligen brydsamt. Visserligen
ägde jag mitt samvetes goda vittnesbörd, men
nämnda sannfärdiga vittne har inför en misstänk-
sam värld vida mindre tilltro än ögats, örats och
andra sinnens betyganden. Jag stod stum och för-
lägen samt spelade, antager jag, en tämligen tarflig
roll, då jag erhöll undsättning från ett helt oför-
väntadt håll, från miss Sully.
— Hvad bråkar du för, mamma? Att tro mig
ha möten med den där — hon antydde medelst
en rörelse på hufvudet, hvilken kunde varit mera
respektfull, att hon menade mig — är ju rent idi-
otiskt. Jag har ju sagt dig, att jag aldrig i lifvet
bryr mig om någon annan än Edvard — härmed
åsyftades sannolikt Ranger. — Jag tycker, att saken
är så enkel och klar, att man kan taga på den.
Du hörde de besynnerliga knäppningarna och steg
upp, pappa likaledes, doktorn äfvenså; är det då
underligt, om jag hörde dem och var en smula
kvickare i kläderna än ni? Jag hade föresatt mig
att se spöket och smög mig ut, doktorn tog mig
för spöke, inbrottstjuf eller jag vet ej hvad — se
där är hela historien.
När allt kom omkring, var lilla Sully ej den
gås, jag trott henne vara. Det låg så mycken lo-
gik och så mycket lugn i hennes förklaring, att
mrs Burton öfvertygades, och jag framstod åter i
hennes ögon lika ren, ärevördig och förtroendein-
gifvande som förut. Efter att ha fått mottaga en
mängd ursäkter afslöt jag vår nattliga scen med
följande ord:
— Mrs Burton! I min egenskap såväl af husets
läkare som husets vän — jag tager mig friheten
tillägga mig denna benämning — är det min plikt
att ej lämna mig någon ro eller rast, förrän denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:28:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyaholmes/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free