Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spöket på Nedwoodhouse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
mystiska vålnadshistoria blir utredd. Ni känner
Sherlock Holmes, han är min vän. Han kan allt,
han ser ned i de djupaste hemligheter, för honom
är det svarta mörkret som dagens klara ljus. I
morgon telegraferar jag efter honom och kallar
honom hit; tjugufyra timmar efter hans ankomst
är gåtan löst och lugnet återgifvet åt detta akt-
ningsvärda hus.
Behöfver jag säga, att mitt förslag antogs, med
hänförelse af mrs Burton, med lugnt bifall af hen-
nes man, med slö likgiltighet af miss Sully? På
det hela var hon verkligen den gås, jag antagit
henne vara.
Vi begåfvo oss till ro. Inga knäppningar och
inga vålnader störde under återstående delen af
natten vår ro.
Redan före klockan 12 följande dag var Sher-
lock Holmes vid Nedwoodhouse. Jag kan icke
påstå, att hans person och uppträdande väckte
känslor af sympati hos husets invånare. En half-
timme efter sin ankomst utöfvade han öfver huset
en diktatorisk makt och det, som det tycktes, med
en österländsk härskares hela nyckfullhet; jag, som
kände hans omutliga logik, förstod, att han hade
afsikt och mening med alla sina frågor, befallnin-
gar och åtgöranden, äfven om jag ej var på det
klara med meningens innebörd.
Min vän undgick ej alla despoters vanliga lott:
han åtlyddes blindt men med doft, jäsande miss-
nöje. Mrs Burton gaf senare på dagen detta sitt
missnöje luft, när hon i en förtrolig stund yttrade:
— Jag förstår ej, doktor, att ni, som är en så fin
och nobel man, kan vara så intimt förbunden med
en sådan som mr Holmes. Han är ju en riktig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
