Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spöket på Nedwoodhouse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Han var hela dagen vid tryckt sinnesstämning.
Äfven under vår återresa till London talade han
knappt tio ord, utan satt försänkt i djup begrun-
dan. Först när vi började skymta gasljusraderna
i hufvudstaden upplät han sin mun till ett litet tal.
— Watson — sade han — människoanden för-
mår behärska men ej omintetgöra naturlagarna.
En sådan lag är begränsningens lag. Äfven den
största begåfning kan ej omfatta allt. Antaget, att
ni vore en varelse, millioner gånger större än ni
är och med millioner gånger mer utvecklade själs-
och sinnesgåfvor; ni skulle i alla fall ej kunna se
mer än hcrtfva jordklotet på en gång. Naturen har
slösat öfver mig oändliga gåfvor, men äfven jag
har min begränsning. Jag tål icke sjögång, sir,
den bryter ner mig. Född för hundrade år till-
baka, skulle jag kunnat blifva en Napoleon, en
Wellington, men aldrig en Nelson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
