Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Det gamla Kina - 2. Mittens rike. Inhemska härskare och inkräktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*7
pedantiska anda. Ett system, bildat av en positivistisk filo-
sof för ett folk, som ägde en nykter, praktisk ande. Ett
socialt, moraliskt system, icke någon religion.»1
Kineserna började alltmera visa såsom sitt mest domine-
rande karaktärsdrag »en godmodig samhällelighet»,2 och
Kong-fu-tses system baseras just på primära sociala bild-
ningar: familj och kårsammanslutningar, by, distrikt, pro-
vins och rike, där kejsaren fyller en faders plats gent emot
hela folket. I nästa kapitel söker jag giva en framställ-
ning av det samhällsskick, som utformades på grundval av
Kong-fu-tses och hans lärjungars och kommentatorers lä-
ror, och nöjer mig därför här med att omnämna de huvud-
skrifter, som ända in på vår tid inlärts av det bildade Kina,
till ledning för det praktiska livet. Kong-fu-tses enda själv-
ständiga arbete är Ch’un ch’iu eller Vår- och höstanna-
lerna, som egentligen är en torr krönika över hans hem-
stat, Shantung, men innehåller även allmänna lärosatser.
Han har dessutom samlat och utgivit de allmänt erkända
kanoniska böckerna I-king eller Förändringarnas hok,
Shu-king eller Annalerna och Shiking eller Sångernas bok.
hi Ki eller Ceremoniernas hok har tillkommit senare, men
räknas till samma grupp som de förra. Dessa fem arbeten
kallas »Wu-king» eller de fem kanoniska böckerna. Men
vid sidan av dem finnas fyra andra klassiska böcker, näm-
ligen Kong-fu-tses samtal med lärjungarna, Den stora läran,
Mittens väg och Meng-tses arbete. Den första eller Lun yu
är den viktigaste källan till Kong-fu-tses liv och lära. Un-
der den första tiden synes läran icke hava utövat så stort
inflytande, men den låg i samma plan som den kinesiska
grundkaraktären och segrade slutligen, mycket genom Meng-
tses författarskap, vilket gick ut på att kommentera och
utfylla »mästarens» egna ord. Han levde 372—289 f. Kr.
Något äldre än ICong-fu-tse var Laotse, som antages vara
1 Fr. de Fontenay, Östasiens kultur, sid. 654—655.
2 Bernhard Karlgren, Östasien under nittonde århundradet, sid. 2.
2 — Hildebrand: Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
