Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Det gamla Kina - 4. Konflikten mellan vita och gula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
De tributpliktiga länderna utanför det egentliga Kinas
gränser skildes nu från riket. Frankrike tog Annam i besitt-
ning och tvang kinesiska regeringen genom ett par smakrig
på 1880-talet att erkänna förändringen. England önskade
erhålla kompensation för det ökade franska inflytandet och
lade sig till med Birma. Det mellanliggande Siarn blev
en självständig stat. I norr skaffade Ryssland sig gynn-
samma gränsregleringar genom en klok politik gent emot
Kina Till Japans krav skall jag senare återkomma. Den
expansionspolitik, som de europeiska stormakterna salunda
tillämpade, var så mycket farligare, som den enas lands-
förvärv eggade de andra till besittningstagande av nagot
annat område i kompensationssyfte. Hederlig var denna
politik icke och ej heller i längden gagnehg. Den kom
emellertid att under 1890-talet spela en stor roll 1 stor-
makternas mellanhavande med Kina. Handeln gick fram-
åt, och det numera för européer öppnade landet genom-
forskades bättre än någonsin förut.
Under denna tid började den kristna missionsverksam-
heten taga större omfattning. Den har gamla anor. Aven
om man ej fäster så stort avseende vid nestonanerna fran
femhundratalet e. Kr., vilka utbredde sig i det ime sie
och även trängde in i Kina, eller vid utsändandet av Jo-
hannes av Monte Cervino till Kublai-kan, så far man än-
dock gå långt tillbaka i tiden för att påtraffa de första mis-
sionärerna. I slutet av 1500-talet kommo jesuiter till Nan-
king och Peking och förvärvade sig en ansedd ställning
vid det kejserliga hovet. De bedrevo missionsverksamhe ,
men gjorde också praktiska tjänster; sålunda reformera e
de den kinesiska kalendern och hjälpte till att gjuta kanoner
åt de sista Ming-kejsarna. Deras framgång berodde 1 hog
grad på deras tolerans; de opponerade sig icke emo faderne-
dyrkan, utan ansågo, att den låg vid sidan av all religion.
Efter någon tid anlände även dommikaner och fiancis..a’
ner, vilka uppträdde med större stränghet. Paven forbjod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
