Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Revolution och inbördeskrig - 5. Det nya Kina vaknar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
två anslag, det ena med förbud för kineser och det andra
med förbud för hundar. Man förstår också förklaringen;
parkerna äro med stort arbete och kostnad ordnade enbart
av den europeiska administrationen och utgöra uppehållsort
under dagen för koloniens barn och familjemedlemmar. De
vita utlänningarnas antal är t. ex. i Shanghai ungefär en på
50 kineser i settlementen, och de små parkerna rymma
knappt utlänningarna själva. Skulle obildade kineser i stora
svärmar hava tillträde, så skulle parkerna snart vara i så-
dant skick, att européerna icke kunna gå dit. Förbudet är
därför nödvändigt, och att utmärka vissa kineser såsom
obehöriga och andra som behöriga att komma in, går icke
för sig. Förklaringen är antaglig, men man förstår, att
kineserna uppfatta anslagen som en nationell förolämpning.
Här är ett gott exempel på de svårigheter, inför vilka man
ställes i en annan världsdel och bland människor av annan
ras.
Professor J. G. Andersson berättar en episod, som han
själv var med om. Plan kom till Shanghai tillsammans med
två unga kinesiska medarbetare, som gärna ville se ett där-
vaiande museum för kinesiska fornsaker och geologiska
fynd; vid förfrågan lämnade museiintendenten, en engelsk
läkare, emellertid det beskedet, att museet var öppet för ki-
neser blott ett par timmar lördags e. m., men för européer
alla dagar. Trots påpekandet, att Andersson och hans med-
arbetat e bara voro på kort besök i staden, ville han icke göra
något undantag. De tre resenärerna fingo taga sig in själva.1
Ht., kinesiskt museum i en stad i Kina, där kineserna till-
låtas komma in blott ett par timmar i veckan, utgör en god
illustration till hur européerna ofta betrakta och behandla
en annan ras.
Kn varm fötespråkare för rasmotsättningens nödvändig-
het. är amerikanaren Gilbert, som länge levat i Kina och
skrivit en om djup kunskap om landet vittnande bok. Han
1 Andersson, Draken oeh de främmande djävlarna, sid. 309 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
