Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Brytningen mellan nytt och gammalt - 8. Jordbruk och handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
inrättningar och rundvandringar för mulåsnor och mycket
annat. Ju längre man kommer mot norr, dess ovanligare
blir det emellertid med den konstlade bevattningen; där
blir man beroende av nederbörden.
Vattenuppfordringsmedlen ge bevis på en viss uppfin-
ningsförmåga, men eljest förvånas man över, hur få och
bristfälliga redskapen äro: en plog av trä med en järnbill,
vilken ej tränger djupt ned, en harv, som består av en trä-
stock med en enda rad pinnar, en tung bred hacka, som
användes mera än spaden, en skära för att meja säden —
sådan är vanligen den kinesiska bondens utrustning. På
de minsta brukningsdelarna finnes ej ens en plog.
Man frågar sig, hur det då kan vara möjligt för jord-
bruket att livnära en så stor befolkning? Amerikanaren
King säger sig också hava undersökt, hur detta va-
rit möjligt »efter tjugu eller kanske trettio, ja, måhända
till och med fyrtio århundraden av odling». Han beundrar
denna »enastående underhållskraft, uppnådd för århund-
raden sedan och bevarad till nutiden med knappt märkbar
förminskning». Detta citat finnes hos professor Anders-
son. Professor Nyström åter berättar, att en svensk sak-
kunnig, som beskådat fälten i Kina, föll i förundran över
jordens absoluta frihet från ogräs, den ändamålsenliga för-
delningen av plantorna och den till synes vetenskapligt
fullkomliga, men blott på erfarenheten grundade behand-
lingen av jorden och förklarade, att vilket hushållnings-
sällskap som helst skulle med glädje ge pris i Sverige för
sådana mönsterjordbruk.
Svaret får sökas i bevattningsanordningarna, ett inten-
sivt arbete och en stark känsla för gödslingens betydelse.
Kreatursgodseln spelar icke samma roll för gödslingen
som i Europa, men användes dock med den största nog-
grannhet. Pojkar skickas ut på vägarna för att samla
upp vad hästar och åsnor lämnat efter sig, latrin utnytt-
jas samvetsgrant och allehanda avfall lägges i kompost-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
