Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Brytningen mellan nytt och gammalt - 10. Skolungdom och studenter — ett oros- och missnöjeselement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
lemmar. Det är, kan mai^säga, tusenåriga traditioner, som
nu taga sig uttryck i oordningar under mycket egenartade
förhållanden.
II
Hos det kinesiska folket är vördnaden för boklig lärdom
fast rotad. Man räknade från gamla tider med fyra
stånd, av vilka det lärda ståndet kom först och jordbrukare,
hantverkare och köpmän kommo därefter. Ursprungligen
fick en köpman icke umgås med en lärd, emedan han stod
för lågt därtill. Lärdomen har öppnat vägen för vem som
helst till alla högre statsämbeten, och en studiernas man,
som hade framgång, ansågs göra sin familj och sin födelse-
ort ovansklig ära.
Det krävdes också ett intensivt studium för att komma
fram på den lärda banan. Något alfabet såsom hjälpme-
del för skriften fanns icke, utan invecklade tecken före-
ställde olika ord. I en kinesisk ordbok finnas 40,000 å
50,000 sådana ordtecken, men denna sifferuppgift är dock
missvisande, i det att en mängd tecken knappast någonsin
användas och andra hava samma huvudbeståndsdel, så att
de lätt läras, om man bara tagit kännedom om denna. Teck-
net för häst är huvudbeståndsdelen för ett par hundra
andra tecken, för att anföra ett exempel. I alla händelser
får man räkna -med 8,000 å 9>ooo olika invecklade tecken,
vart och ett bestående av en mängd små streck, vilka med
nödvändighet skola insättas precis på sin rätta plats. Mo-
derna kännare av det kinesiska språket förklara emellertid,
att den största svårigheten visst icke ligger i inlärande av
alla dessa tecken, utan i den litterära språkbehandlingen. Ki-
nesen använder nämligen ett överflöd av bilder, då han skall
framställa något ämne, och det är nödvändigt att vara för-
trogen med en massa sådana metaforer. Man kan någorlunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
