Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Brytningen mellan nytt och gammalt - 10. Skolungdom och studenter — ett oros- och missnöjeselement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6s
förstå, att, när en kines meddelar, att han vill med vördnad
bereda det rena tebladet, han kommer med en middagsbjud-
ning, men svårare är det att uppfatta, att »iskarlen» är äkten-
skapsförmedlaren eller att »en moder, som gått ut» är en
frånskild moder. Den, som »förlorat ett ögas ljus», har mist
sin son. »Orion och skorpionen» betyder »två vänner långt
från varandra». Sådana vedertagna fraser med bildlik inne-
börd kunna enligt en kännare räknas i »tjogtals tusenden».
De klassiska författarna voro mästare i detta slags bild-
språk, och den beläste mannen måste behärska detsamma
för att skriva uppsatser i filosofiska eller historiska ämnen,
författa ett litterärt mönstergillt poem eller sätta upp en
korrekt skrivelse. Undervisningen gick just ut på att giva
färdighet härutinnan, och en persons begåvning och kun-
skaper bedömdes till stor del efter hans förmåga att be-
handla bildspråket på ett riktigt och tilltalande sätt.
I den gamla goda tiden sörjde staten icke för skolväsen-
det, utan ordnade endast ett kontrollerande examensväsen.
Privatskolor uppväxte runt omkring i landet, väl i de flesta
fall under ledning av studerande, som aldrig lyckats taga
någon högre examen eller efter en sådan examen icke lyc-
kats få någon anställning. Gillen anlade skolor och likaså
tempel. Blivande köpmän och hantverkare lärde sig det
allra nödvändigaste för att kunna sätta upp ett kvitto ellei
ett kontrakt, och deras utbildning var jämförelsevis lind-
rig. Helt annorlunda ställde det sig för dem, som på all-
var ville gå den lärda vägen. Vanligen började studierna
vid sjuårsåldern, och den första boken kallades » Treteckens-
boken», enär skrifttecknen voro ordnade i grupper på tie
för att lättare inläras. Barnen fingo läsa högt efter läia-
ren, och redan från början matades de med gammal vis-
dom; »treteckensboken» börjar med att konstatera, att män-
niskan av naturen är god (se sid. 40). Till en början var det
aldrig fråga om att barnen skulle förstå vad de läste, utan
bara att få dem att lära sig det mesta möjliga utantill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
