Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Brytningen mellan nytt och gammalt - 10. Skolungdom och studenter — ett oros- och missnöjeselement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bevis på reformsträvandenas styrka var medgivandet år
1887, att matematik finge upptagas bland examensämnena.
Nederlaget i kriget med Japan 1894—1895 verkade upp-
ryckande, och kraven på en ändrad uppfostran växte allt-
mera. Examinationsbestämmelserna jämkades och mate-
matik och andra naturvetenskaper upptogos på allvar. Så
kom slutligen domen över det gamla examensväsendet år
1905; förödmjukelserna efter boxarupproret år 1900 hade
givit en allvarlig läxa och Japans seger över Ryssland visa-
de, vad en ostasiatisk stat kan uträtta, sedan den slagit in
på reformvägen. Genom ett edikt i september avskaffades
hela det gamla examensväsendet. Urval av statsämbets-
män skulle numera ske efter helt andra grunder än förut;
ett modernt skolväsen skulle snarast införas och ett under-
visningsdepartement inrättades för att taga ledningen av re-
formerna.
Man har svårt att i ett annat land sätta sig in i vilken oer-
hörd omvälvning detta innebar. Det lärda ståndet i urgam-
mal mening sköts åt sidan och allt vad studerande heter
vände sig i hat emot den trolösa och kulturfientliga
Manchudynastien. Utvecklingens hjul har emellertid icke
kunnat vridas tillbaka, utan ruilar vidare. Man har försökt
fyra olika importerade undervisningssystem. Ett år 1903
utarbetat förslag räknade med en sammanlagd studietid
av 25—26 år, men det har till all lycka icke genomförts;
det hör till de tidigare programförslagen. En tid överläde
man om ett japanskt system, sedan har man funderat på
franska, tyska, engelska och amerikanska förebilder. Till
sist fastslog regeringen ett lärosystem av kinesiska och im-
porterade ingredienser år 1922. Ovanpå en lekskola, där
en sådan kan inrättas, ligger en folkskola med sexårig un-
dervisning, delad på två kurser å respektive fyra och två
år, och däröver en mellanskola på likaledes sex år, delad på
två treåriga kurser ; den senare kursen avser att giva förbe-
redande utbildning till universitet eller yrkesundervisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
