Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Brytningen mellan nytt och gammalt - 10. Skolungdom och studenter — ett oros- och missnöjeselement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i71
Man vill komma fram till obligatorisk undervisning på minst
fyra år.
En massa skolor hava upprättats, och år 1923 lära 6.4
miljoner barn hava undervisats i folkskolorna och inemot
500,000 i missionsskolor. Samtidigt funnos 547 mellan-
skolor med något över 103,000 lärjungar. Låt vara, att de
senaste siffrorna äro mycket små, de förra äro däremot im-
ponerande — på papperet — om man tager i betraktande
den korta tiden efter år 1905, men man behöver ej vara
sjukligt misstänksam för att ej fästa allt för stor tillit till
dem. Det är helt enkelt omöjligt, att nära sju miljoner
barn redan undervisas efter de nya grunderna. Man får väl
räkna med, att nymodiga skolor upprättats i de största stä-
derna och att i övrigt undervisningen pågår ungefär som
tidigare, ehuru kanske med enstaka nya tillsatser på sina
håll och säkerligen med osäkrare ledning än förut. Den
obligatoriska folkundervisningen är en fullständig utopi:
70 å 80 miljoner barn lära befinna sig i skolåldern och för
deras nödtorftiga undervisning skulle behöva anskaffas en
ny lärarekår på allra minst 600,000 man, och var skall den
tagas ? Lärareproblemet är ett av de allra kinkigaste; man
har inrättat speciella läroanstalter för hastig utbildning av
lärare; resultatet kan man tänka sig.
En annan svårighet är förbunden med anskaffningen av
läroböcker. Stora ansträngningar göras att fylla behovet
därav och flera förlag nedlägga ett aktningsvärt arbete där-
på (exempelvis Commercial Press of Shanghai, Chung Hwa
Book Company och World Book Company i Shanghai), men
det gäller icke blott att översätta japanska eller europeisk-
amerikanska läroböcker, utan man måste rent av skapa ett
nytt ordförråd. Någon motsvarighet till benämningar och
termer i exempelvis fysik, kemi och matematik finnas icke
i det kinesiska språket. Härtill kommer omöjligheten alt
efter gammalkinesiskt mönster finna lämpliga ordtecken
för alla dessa nya begrepp, och man har därför utarbetat ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
