Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - begynnelse- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nybörjare i stället för begynnare
begynnelse- bör kunna bytas ut mot börj(e)-.
Begynnelsestadiet börj(e)skedet
behaviorism E en psykologisk riktning som
återför själsliga förlopp enbart på kroppsliga
retningar och beteenden
beige /bä:§/ F vållar trassel med uttal och
stavning. Skriv gärna grågul
bekläd behäftad; ansatt; (lindrigt) plågad
bekomma v. få. (I den betydelsen är ~
föråldrat)
bel /bäll/ Ijudstyrkeenhet. (Varför inte bell efter
den frejdade Bell?)
belemnit fossilt (inner)skal av ett slags bläckfisk;
Ss vätteljus
belladonna (I) (bot.) giftkörs, Atropa
belladon-na
bell-boy E hotellpojke
beUetrist (skönlitterär) författare; skriftställare
belletristik skönlitteratur
belling den ludna huden från en nederskånk
Bellona /å:/ den fornromerska krigsgudinnan
belvedär utsiktsbyggnad
belägget 1. vittnesbörd. 2 fall. e. förekomst. 4.
sovel (på smörgås)
ben: ta till bens springa sin väg (Pelle Molin)
benedia v. (Karlfeldt) välsigna
bénéfice F förmån
beneficeföreställning (teater)föreställning till
förmån för ngn (1. ngt)
benefik: –-t avtal förmånsavtal; löfte
gåvolöfte; förmånslöfte
bengal /a:/ invånare i Bengalen 1. Bangladesh
bengaliska eldar färgfyrverkeri
benign /bening:n/ (om svulst osv) godartad
beiyamin yngsten; minsten
*benling, se belling
benmellan N mellan benen. Hunden lade svansen
^benrad (1620; Tegnér; Fröding) skelett
bensen /e:n/, se bensol
bensin flyktigt destillat av bergolja
bensoe /bän:såe/ ett välluktande harts från trädet
Styrax benzoin 1. busken Benzoin odoriferum
(Lindera benzoin)
bensol det färglösa kolvätet QH^
bentyl /y:/ blandning av bensol och sulfitsprit
berama 1. fastställa; överenskomma. 2.
förbereda
berber /bär:ber/ hamitiska folk i västra
Nordafrika, t. ex. kabyler och tuareger
berberspråk talas i Marocko och Algeriet
berceuse F vaggvisa
bergamott (av turk. härkomst) ett slags runt
päron
bergnötning, se korrosion 2
beriberi (singalesiskt ord) (med.) ett slags vattu-
sot, vållad av B-vitaminbrist
berlock /åkk/ kedhänge
berså lövsal
beryll ett slags blek (ljus) smaragd
beryllium ett metalliskt grundämne
beråd kan sägas ha två motsatta betydelser: det
utsäger att man vet vad man vill 1. att man inte
vet vad man vill. ~ har ett stöd i uttrycket med
berått mod (där mod inte har sin vanhga
innebörd) ’uppsåtUgen’ (motsats: i hastigt
mod ’oöverlagt’). 1. uppsåt. Med (fullt) 2.
vållande; tillskyndan; ingivelse. På eget 3.
färd; begrepp (= ngns själsläge när han skall
sätta ett uppsåt i verket). Jag stod i ~ (med) att
kasta ankar var i färd med; stod i begrepp att
...). 4. tvekan; villrådighet. Jagstår i ~ om jag
skall göra det
""beså v. S kesa
besick ett kortspel (för två)
besitta v. inneha (laghgen, med 1. utan
äganderätt). ~ bör inte nyttjas på tal om
själsegenskaper. Det modet har EJ. inte visat sig
Skriv ha 1. äga
besk malörtsbrännvinssup
’(’beska s. beskhet
beskällare avelsdjur
besman -et (R från turk.) ålderdomlig våg med
rörligt handtag
bessemerblåsning ett sätt att färska tackjärn
besserwisser T bättrevetare; förnumstling;
viktigpåse; viktigpetter
bestialisk omänsklig. (Med den innebörd ordet
har är det orätt mot alla djur att återge det
med ’djurisk’)
bestialitet 1. omänsklighet. 2. (E. Westermarck)
djurumgängelse
bestick-et 1. märke (markering på sjökortet)
som anger var fartyget befinner sig. 2.
fastställandet av fartygets läge (och kurs). 3. etui osv
för små instrument. 4. instrument som man
kan föra med sig, t. ex. cirkel– (passare
m. m.) 5. kniv, gaffel och sked
best man E bästeman; (brudgummens)
marskalk
bestrida v. 1. neka till; förneka; avvisa. 2. gälda;
ta på sig; stå för (en kostnad) 3. sköta (en
befattning)
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
