Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - duodecimalsystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
duo-dåv
duodecimalsystem (mat.) talsystem som har 12
till bas i stället för 10
duodenit (med.) inflammation i
tolvfingertar-men
duodes /e:/ tolftedels(ark)
duopol /duåpå:l/ -et tvås ensamrätt.
Supermakternas ~
dupera överlista; narra; lura
duplett = dubblett 2, 3
duplex- L
dubbel-duplicera mångfaldiga
duplicering mångfaldning; mångfaldigande
duplikator mångfaldigare
1. dur (mus.) tonartsslag: med stor ters och ren
kvart
2. dur 1. (göt.) surr; brus; entonigt ljud. 2.
(uppl.) silregn; regndimma; fint duggregn
1. dura v. 1. (göt.) surra, brusa. 2. (uppl.)
silregna; regna fint och tätt; slumra
2. Ldura v. 1. uthärda. 2. (fort)vara
durabel varaktig; hållbar
duraluminium en hård, hållfast
aluminiumlegering
dura mäter L hårda hjärnhinnan
1. durk 1. förvaringsrum 1. liknande mindre
utrymme ombord på fartyg. 2. golvet i ~ 1 och
i rummen ombord. 3. gick i ~ föll i sken (om
häst)
2. durk- (T durch-) genom-
durka v. 1. falla i sken; skena. 2. rusa
durkdriven fullfjädrad; utstuderad. En ~
skälm
durkslag -et stor kökssil
duroplast härdplast
durra s. -n negerkorn, Andropogon sorghum
1. dus tvåa i tärningsspel
2. dus: dricka ~ dricka duskål
dusa S 1. halvsova; dåsa. 2. ~ av slumra till
dusk -et (tätt) duggregn
duska v. duggregna
duskap -et det att vara du (med ngn 1.
inbördes)
duskig, se dusk
dussin /us:/ -et tolft
1. dust E stoftstänk. En lätt ~ puder i en nyans
ljusare än underlaget
2. dust (tve)kamp
dusör drickspenning
duva v. (om fartyg:) sätta backen (halvdäcket
längst förut) under vatten i motsjö
duvna bli duven
dvärgsnät (Karlfeldt t. ex.) spindelnät;
spindelväv
dwt. E = denarius weight. En dryckesbägare med
... en vikt av 18 ~ (SvD)
dyad/a:/1. tvågrupp. 2. (kem. biol.) tvåvärding.
3. (mus.) tvåtonsackord
dyckert spik utan egentligt huvud
dyholme flytande dyflak (jordflak)
dykdalb (F duc d’Albe) hoptimrad bottenfast
förtöjningspelare
dymling, pl. -ar träplugg, som håller samman
bjälkar i timmervägg (jfr träkläpp, dymbel
dymmelonsdag onsdagen före Påsk (i den stilla
veckan ringde man med träkläpp, dymbel
1. dyn, pl. -er" klitt; flygsandsås vid havet
2. dyn (fys.) kraftenhet
dynamik 1. (fys.) rörelselära. 2. (mus.)
tonstyr-kelära. 3. kraftspel; drivkrafter. 4. fart; takt.
Det sagda ger en uppfattning om –-en i
utvecklingen. (Dvs det rör sig, det går fort)
dynamisk 1. kraft-. 2. rörelse-. 3. tryck-. 4.
tonstyrke-. 5. kraftladdad. 6. rörlig. En ~
personlighet. 1. kraftig; verksam
dynamit degartad nitroglycerinblandning
dynamo elkraftmaskin
dynamometer kraftmätare
dynasti -n härskarätt
dynga v. gödsla (med naturgödsel)
dyrd gloire; ära; härlighet. "Riddersman, din ätt
och börd jag skänja kan, men ej din ~ och
vänder (Karlfeldt). (Om ordets förekomst
före V. Rydberg talar G. Cederschiöld, Om
kvinnospråk 101)
dyrgrip, pl. -ar klenod
dyscha vilsoffa . . . köpte . . . efter greve C.J.
Duchatel.. .en soffa och uppkallade den efter
greven (Kar de Mumma)
dysenteri (med.) rödsot
dyslexi (med.) läsrubbning; lässvårigheter
dyslogism klanderord
dyspepsi -n (med.) matsmältningsrubbning;
dålig mage
dystrofi -n (med.) undernäring; näringsbrist
dyvelsträck ett stinkande växtharts, förr nyttjat
som läkemedel
dyvika tapp; propp
dågsen a., se dogse
dågsnad s., se dogsnad
’’’dår(e)snack -et idiotiskt 1. vanvettigt prat
dårfars slapstick 2
dåven, pl. dåvna lat; maklig
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
