Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - emfysem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emf-ene
emfysem /-e:-/ (med.) gasblåsor; luftblåsor (i
kroppsvävnad)
emigrant utvandrare
emigration utvandring
emigrera utvandra
eminens titel för kardinaler
eminent a. högtstående; framstående;
utomordentlig
emir (arab.) 1. muslimsk furste 1. fältherre. 2.
titel för ättlingar av Muhammed
emissarie utsänding; sändeman; sändebud;
skickebud
emission 1. utsläppande; utgivande; utgivning. 2.
utsläpp. . . . skulle trots en föreslagen
reduktion av ledningsoljornas svavelhalt
svavelemissionerna snarare komma att ökas än
minskas
emittera släppa ut; ge ut; bjuda ut
emma -n pl. emmor ett slags länstol
emmentaler (en) schweizerost
emollition uppmjukning; förmjukning
emolwnent -et intäkt; förmån; fördel
emotion känsla
emotionalistisk känslobetonande;
känsloframhä-vande. Den konstförklaringen den läran
att konsten har sin ursprungskälla i känslan
emotionell känslopräglad;
känslo-emotiv a. känslomässig;
känsloempati -n (med)inlevelse
empir kejsarstil (konststil osv i början av 1800-
talet)
empire F, se empir
empiri -n rönkunskap; erfarenhet
empiriker /i:r/ en som stöder sig på
erfarenheten
empirisk a. 1. rönstödd; rönstyrkt. 2. (kem.) ~
formel som ej anger molekylens struktur
empirism (filos.) den åsikten att all kunskap
kommer genom erfarenheten
empirist, se empirism
emplojera (F employer) 1. nyttja; använda. 2.
sysselsätta; ha i sin tjänst
employé F tjänsteman; biträde
empyem -et (med.) varsamling
empyré eldhimmel (i forngrekernas trosvärld)
empyreisk a. som hör hemma i empyrén. Med ~
eftertänksamhet (P.E. Wahlund)
emu stor australisk fågel, släkt med kasuaren
emulgera /g/ slamma upp
emulsion (fys.) kollodialt system: vätska löst i
vätska
emöt (F émeute) upplopp
1. en ungefär (vid grundtal). Det blir en trefyra
stycken
2. -en (trycksvagt) man. ~ föds och föröds tills ~
dör (Fröding)
3. -en, -na, -et, -t = honom, henne, det bör få
nyttjas i skrift också (i den gamla
kyrkobibelns efterföljd), men -rom (= dom) har ett
lågt stilvärde. Slå’n i väggen!
1. ena (föråldrat:) i ~ bot (till straff) i ett för
allt
2. ena pl. av obestämda artikeln. Nu hade
käringarna i landet alltid varit ~ Herrans
gudsris (O. Högberg)
enbam enda barnet
enbet: åka ~ åka efter en häst
en bloc F i klump
enbo en som bor ensam för sig själv
encefalit hjärninflammation
encefalografl -n hjärnröntgen; luftskalle
encelling encellig organism
encyklika /sykk/ (påvlig) rundskrivelse;
rundbrev
encyklopedi -n allvetverk
encyklopedisk allomfattande;
allvet-end E: to the bitter ~ ända till slutet; till det
yttersta
endemi -n ortfast 1. inhemsk sjukdom (jfr
epidemi)
endemisk 1. (med.) landrotad (jfr endemi). 2.
inhemsk; landsbunden; ortsbunden
endivia växten Cichorium
endogami -n ingifte; inavel
endogen /ändåje:n/ inifrån kommande; av inre
upprinnelse
endokrin a. (biol.) insöndrande;
insöndrings-endokrinologi -n läran om inre sekretion
endosmos /ändåsmå:s/ en vätskas inträngande
genom osmos
endosperm -et (bot.) frövita
endossat en som en växel överlåts på
endossatarie, se indossatarie
endossent, se indossent
endossera 1. överlåta. 2. teckna på baksidan (av
en växel); bakteckna
endotermisk (fys.) värmekostande;
värmetagande
1. ene, ena: den ~ bör ej nyttjas på tal om fler än
två
2. ene -t enträ; enved
energi /enärSi:/ -n 1. handlingskraft;
arbetsförmåga; viljedrift; arbetsiver. 2. (fys.) (mätbar)
förmåga att uträtta (utföra) arbete
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
